Samhällsstyrningens kvalitet varierar i Europa, såväl mellan som inom länder.
Europeiska unionens politik för forskning (FoU) har fått förnyad aktualitet. Den är central i såväl EU:s budgetöversyn som i den så kallade Europa 2020-strategin, där man betonar målet att öka nivån på FoU-investeringarna i EU till tre procent av BNP.
Under en ganska lång period har EU:s medlemsstater försökt stöpa om EU i en mer socialt acceptabel form. Det har visserligen i stor utsträckning stannat vid ord och högtidliga förklaringar, men av Lissabonfördraget framgår att EU ska vara en social marknadsekonomi. I en antologi fördjupas innebörden av begreppet Sociala Europa.
Den pågående krisen i eurozonen har inneburit stora utmaningar för det nuvarande polska EU-ordförandeskapet. Polen, liksom Sverige, är inte med i eurosamarbetet och har därför delvis befunnit sig utanför det mest avgörande beslutsfattandet under det andra halvåret 2011.
Det ungerska ordförandeskapet har, såsom i princip varje ordförandeskap, haft att hantera en serie ekonomiska och politiska utmaningar. Dessa utmaningar har bland annat rört EU:s svar på den ekonomiska krisen och den arabiska våren.
I takt med att den europeiska statsskuldkrisen breder ut sig framstår de finanspolitiska resurserna inom valutaunionen som allt mer begränsade. Hittills har euroområdets politiska lösningar inte lyckats vända marknadens pessimistiska förväntningar.
Som svar på den finanskris som bröt ut i Grekland, beslutade Europeiska rådet att genom en ändring i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tillåta införandet av en stabilitetsmekanism för att garantera stabiliteten i euroområdet.
EU och övriga berörda parter har nu samlats i Durban för att försöka nå en uppgörelse om utsläppsminskningar efter 2012, när Kyotoprotokollets första avtalsperiod löper ut. EU har varit en ledande aktör i klimatförhandlingarna sedan Riokonferensen 1992.
EU-rätten har betydande påverkan på den regionala och lokala nivån i medlemsländerna. I takt med att lokala marknader öppnas för konkurrens, utvidgas EU-rättens omfattning och reglerna för konkurrens och statsstöd blir tillämpliga.
I slutet av förra året antog det ungerska parlamentet en ny medielag. Den möttes av kraftiga reaktioner och ansågs bland annat utgöra ett hot mot pressfriheten samt vara oförenlig med EU-rätten.