Under efterkrigstiden har den internationella handeln liberaliserats. Denna liberalisering har skett på global nivå, via GATT och WTO, men även på regional nivå. De senaste tio åren har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och utvecklingen verkar fortsätta i denna riktning. EU är här en viktig aktör, med en mängd handelsavtal med olika länder.
Det hävdas ofta att livsmedelsbistånd används som förtäckt exportbidrag till givarlandets jordbruksprodukter, dvs. för att stödja priserna på den egna produktionen, eller i syfte att utveckla kommersiell export av egna livsmedel.
I denna utredning används en ekonometrisk modell för att undersöka migrationsprocesserna från de gamla EU-länderna till Sverige. Utifrån denna modell prognostiseras sedan nettomigrationen (invandringsöverskottet) till Sverige från de tio nya EU-medlemsstaterna, samt från de två kandidatländerna Bulgarien och Rumänien.
Nederländernas ordförandeskap 2004 utvärderas i denna rapport. Rapporten fokuserar på utmaningar på det nationella och det europeiska planet och den holländska regeringens möjligheter att utnyttja ordförandeskapet för att driva en konstruktiv EU-politik på hemmaplan.
Samlingsvolymen "En konstitution för Europa? Reflektioner" innehåller fem studier skrivna av svenska forskare. Dessa har getts fritt utrymme att diskutera EU:s fördrag om upprättande av en konstitution för Europa och fokusera på aspekter de själva bedömer som mest intressanta.
I rapporten "Ratificeringen av EU:s nya fördrag - vad händer om den misslyckas?" analyseras de rättsliga alternativ som står till buds vid en ratificeringskris.
Rapporten ger en översikt över frågor som väcks i samband med Turkiets förhandlingar med EU om medlemskap. Frågor om huruvida Turkiets reformprocess kommer att kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och vilka faktorer som kommer att bli avgörande i förhandlingarna tas upp.
Rapporten publicerades i april 2005 och utvärderar Luxemburgs ordförandeskap med fokus på Stabilitets- och tillväxtpakten samt Lissabonprocessen.
Rapporten belyser Storbritanniens ordförandeskap, både tidigare och nuvarande, och ställer frågor av mer övergripande karaktär samt gör en bedömning av de resultat som hittills (oktober 2005) har uppnåtts och ger en överblick över de utmaningar som väntar.
Rapporten tar upp nationalekonomisk forskning med relevans för förslaget till ett nytt konstitutionellt fördrag. Bland annat diskuteras de nya beslutsreglerna i ministerrådet, begränsningen av antalet ledamöter i EU-parlamentet och införandet av den utträdesklausul i det nya fördraget som reglerar via regler som skall tillämpas när en medlemsstat önskar utträda ur EU.