De senaste månaderna har vi bevittnat en ökad aktivitet i frågan om att skapa den europeiska utrikestjänst - European External Action Service (EEAS) – som skisseras i Lissabonfördraget.
Den ekonomiska krisen har lett till stora budgetunderskott och ökande statsskulder i flertalet EU-länder. De finansiella kostnaderna för statsskulderna ska inte överdrivas, men de kommer att öka ytterligare när räntorna stiger från de nuvarande låga nivåerna.
Utmaningarna för EU:s nuvarande ordförandeland Spanien har varit flera.
Svenskarnas inställning till Europeiska unionen har alltsedan Sveriges medlemskap genomgått en kraftig förskjutning. Den senaste mätningen visar att det för första gången sedan 1995 föreligger ett majoritetsstöd för EU-medlemskapet; 51 procent för jämfört med 23 procent emot och 26 procent utan åsikt.
Debatten om ett socialt Europa har pågått under lång tid men lett till blygsamma resultat. I Lissabonfördraget slås för första gången fast att EU är en social marknadsekonomi.
Är det möjligt att inom ramen för EU:s regler ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling? Kan man till exempel främja jämställdhet, integration av funktionshindrade och goda arbetsvillkor?
Den ekonomiska och finansiella krisen var en av de viktigaste frågorna på bordet under Sveriges ordförandeskap i EU. Resultatet, som föregicks av stundtals svåra förhandlingar, blev ett politiskt beslut om ett nytt ramverk för tillsyn av EU:s finansmarknad.
Enklare regler och lagar är numera en officiell målsättning på såväl europeisk som nationell nivå. EU-kommissionen driver på för att medlemsländerna ska minska de administrativa bördorna - inte minst för företag – och kräver att länderna i förväg utreder konsekvenserna av föreslagna regler och beslut.
De svenska domstolarna ingår numera i en rättsordning som omfattar hela EU och deras praxis. När det gäller att begära förhandsavgörande från EU-domstolen är detta centralt för EU-rättens genomslag i Sverige. Det skriver Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. (2010:2)
Debatten om en reformering av EU:s budget har hittills huvudsakligen handlat om hur unionens pengar används. Men en verklig reformering kräver också en seriös hantering av frågan om budgetens finansiering, hävdar författaren till en ny analys.