I takt med att statsskuldkriserna i euroområdet har förvärrats har två parallella beslutsprocesser i EU påbörjats. Den ena syftar till att förändra det europeiska ekonomisk-politiska regelsystemet så att liknande kriser kan undvikas i framtiden.
Ansvaret för att tillhandahålla välfärdstjänster i Sverige ligger i huvudsak på kommuner, landsting och regioner. Det gäller bland annat tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård, avfallshantering och utbildning.
Den europeiska statsskuldkrisen har dominerat EU:s dagordning sedan maj 2010. En av huvudfrågorna som EU:s beslutsfattare måste lösa är hur ett framtida finanspolitiskt ramverk ska utformas.
Kan organiserade intressen föra EU närmare medborgarna? I den här rapporten undersöks frågan med utgångspunkt i den process som ledde fram till EU:s nya kemikalielagstiftning.
Frågan om den svenska vargjakten står numera högt på EU:s dagordning. EU-kommissionen har ifrågasatt den svenska förvaltningen av varg och den svenska regeringen svarade nyligen med att ersätta 2012 års licensjakt med utökad skyddsjakt.
I den här analysen genomför författarna en granskning av EU-domstolens sätt att balansera skilda eller till och med motstridiga intressen som skyddas av EU-rätten.
Det ungerska ordförandeskapet har, såsom i princip varje ordförandeskap, haft att hantera en serie ekonomiska och politiska utmaningar. Dessa utmaningar har bland annat rört EU:s svar på den ekonomiska krisen och den arabiska våren.
Europas befolkning lever allt längre och arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Det utgör en betydande utmaning för EU:s medlemsländer, och inom EU pågår nu en debatt om Europas framtida pensionssystem.
Som svar på den finanskris som bröt ut i Grekland, beslutade Europeiska rådet att genom en ändring i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tillåta införandet av en stabilitetsmekanism för att garantera stabiliteten i euroområdet.
Samhällsstyrningens kvalitet varierar i Europa, såväl mellan som inom länder.