I början av oktober 2005 samlades ett antal turkiska och svenska akademiker, diplomater och journalister på svenska generalkonsulatet i Istanbul för en "runda-bordet-diskussion" om "Turkiet, Sverige och EU".
Under Europeiska unionens femtioåriga framväxt har förhållandet mellan EG-domstolen och medlemsstaternas nationella domstolar haft en avgörande betydelse och ständigt varit utsatt för diskussion och kritik. Det väckte därför stor uppmärksamhet när kommissionen inledde ett överträdelseärende rörande de svenska högsta domstolarnas obenägenhet att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen.
Denna rapport följer upp ursprunget till EU:s beslut att inrätta stridsgrupper, beskriver de underliggande politiska och militära begreppen.
EU:s ökade inflytande i världspolitiken har gett upphov till en livlig debatt om vilket inflytande unionen faktiskt har, dess grad av samstämmighet och de kvaliteter som kännetecknar dess beteende.
Rapporten belyser Storbritanniens ordförandeskap, både tidigare och nuvarande, och ställer frågor av mer övergripande karaktär samt gör en bedömning av de resultat som hittills (oktober 2005) har uppnåtts och ger en överblick över de utmaningar som väntar.
Under 2005 reformerades stabilitets- och tillväxtpakten. Reformen följde på överträdelser av de fiskala reglerna av flera EMU-länder och ett sammanbrott av paktens genomförandemekanism.
De senaste årtiondena har karaktäriserats av en djup regional integration i Europa, liksom framväxandet av nya integrationsavta i andra delar av världen. Denna process har sporrat en omfattande debatt om vilka ekonomiska effekter som kommer av ökad integration, både avseende 'insiders' och 'outsiders'.
I rapporten "EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid" behandlas de svenska monopolens framtid i EU. Rapportförfattarna anser att en ny trend kan urskiljas i EG-domstolens rättspraxis där det finns en större förståelse för nationella marknadsregleringar om de är utformade på ett icke-diskriminerande sätt.
Efter att ha genomgått den prövande processen att förhandla ett EU-medlemskap är 2004 års klass nu fullödiga medlemmar av unionen. Medlemskapet innebär att de har lika rättigheter att inte bara ta del av EU:s politik utan också att utforma den.
En kritisk aspekt av den allt fastare sammanslutning som EU representerar rör frågan om hur uppgifter och utgifter mellan EU och dess medlemsstater skall fördelas. Vad skall egentligen göras på europeisk nivå och vilka åtgärder bör även fortsättningsvis vara nationella och/eller regionala angelägenheter?