Fördelningen av asylsökande mellan EU:s medlemsstater är mycket ojämn. Mot den bakgrunden publicerade Europeiska kommissionen i december 2011 ett meddelande om ” ökad solidaritet inom EU på asylområdet”, med den uttalade målsättningen att skapa en ”EU-agenda för bättre ansvarsfördelning och ökat ömsesidigt förtroende”.
Finanskrisen har skadat förtroendet för aktörerna i banksystemet. För att kunna motverka framtida finanskriser måste vi förstå orsakerna bakom bankernas risktagande.
Hur påverkas konsumenternas ställning – nationellt såväl som på EU-nivå – av den europeiska integrationen? Kan deras inflytande som grupp i Europa öka och i vilken utsträckning är i så fall EU:s konsumentpolitik till hjälp? Och, slutligen, vilken betydelse har utvecklingen på det nationella planet för konsumenternas möjlighet att agera på EU-nivån?
Den senaste finanskrisen visade att de lärdomar som drogs av bankkriserna före andra världskriget till stora delar hade gått förlorad. Den här europapolitiska analysen rekommenderar två reformer för att motverka en ny djup finansiell kris.
Storbritannien är en av Europeiska unionens mer motvilliga medlemmar. En inhemsk debatt har nu inletts såväl om vilka kompetenser EU ska ha som om möjligheten att hålla en folkomröstning om medlemskapet.
EU har först de senaste åren antagit lagstiftning på kärnsäkerhetsområdet. Den är dock inte särskilt långtgående och kopierar i huvudsak de internationella konventionerna på området.
Den pågående krisen i Europa har förnyat debatten om den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Diskussionen har huvudsakligen fokuserat på ekonomiska aspekter av den monetära unionens utformning, medan andra faktorer har förbisetts.
Europeiska unionens råd - mer känt som ministerrådet - är EU:s viktigaste lagstiftande organ och dess mest betydelsefulla EU-institution. Men fortfarande är kunskapen om hur rådet fattar beslut och hur medlemsländerna röstar bristfällig.
De politiska konsekvenserna av eurokrisen är omfattande. Eurogruppens roll har stärkts samtidigt som avståndet mellan eurozonens medlemmar och övriga EU-länder har ökat.
I mars 2012 presenterade Europeiska Kommissionen två lagstiftningsförslag inom området utstationering av arbetstagare. Det var ett svar på den intensiva debatt som följde på EU-domstolens utslag i de fyra målen i den så kallade Laval-kvartetten (Laval, Viking, Rüffert och Luxemburg).