Vad sätter fart på tillväxten? Hur kan EU:s medlemsländer skapa villkor som har bevisad positiv effekt för tillväxten?
Förtroendet för det europeiska unionsprojektet sviktar eftersom skillnaden mellan politisk och ekonomisk liberalism inte är tillräckligt tydliggjord. Det hävdar Sverker Gustavsson i den här europapolitiska analysen.
Den ekonomiska krisen har visat på svagheter i EU:s och EMU:s strukturer. EU: s åtgärder för att hejda krisen har introducerats i snabb takt och det har i bland varit svårt att följa med i utvecklingen.
Vilka är i dag de stora internationella utmaningarna för EU? I rapporten Think Global–Act European IV. Thinking strategically about the EU external action diskuterar experter från 16 europeiska tankesmedjor och forskningsinstitut de områden där det krävs nytänkande för att EU ska kunna behålla sitt inflytande i en snabbt föränderlig värld.
Enligt Europa 2020-strategin bör myndigheter använda offentlig upphandling för att stödja gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd och goda sociala villkor.
En fråga som diskuteras mycket i EU är hur offentlig upphandling kan användas till stöd för gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd. Men vilket handlingsutrymme har egentligen myndigheter när det gäller att utnyttja upphandling för att uppnå icke-ekonomiska mål?
Möjligheten till rättslig prövning är avgörande när det gäller att stärka konsumenternas ställning på en integrerad europeisk marknad. I det sammanhanget är tvistlösning utanför domstolarna (medling, förlikning, etc.) såväl som tvistlösning online intressanta alternativ till konventionella metoder för gottgörelse. Den formen av uppgörelser uppmärksammas också allt mer i EU.
Flera EU-länder har under det senaste decenniet vidtagit åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för äldre och därmed förlänga arbetslivet. Den här analysen belyser utveckling för äldre på arbetsmarknaden i åtta europeiska länder, däribland Sverige.
Vart är Europa på väg och vad återstår av det rättsliga integrationsprojektet? I en tid när EU genomgår sin största kris någonsin, är det viktigt att se saker och ting i sitt sammanhang och bedöma det som nu sker i ljuset av de större omvandlingar som har format unionen.
Med Lissabonfördraget fick EU i uppdrag att “utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder” (Artikel 8 TEU). I den här europapolitiska analysen – där denna breda ”grannskapskompetens” utsätts för närmare granskning – konstateras dock att EU:s inflytande i det egna närområdet inte har påverkats i någon större utsträckning trots mandatet att handla.