Tillväxtfrågor har under senare år haft en framskjuten plats i den europeiska debatten. Efter antagandet av Lissabonstrategin år 2000 har tillväxtfrågor varit ett av de mest prioriterade områdena inom EU.
I början av oktober 2005 samlades ett antal turkiska och svenska akademiker, diplomater och journalister på svenska generalkonsulatet i Istanbul för en "runda-bordet-diskussion" om "Turkiet, Sverige och EU".
Österrike gick med i EU i januari 1995. Det hade varit en lång väg till medlemskap. Efter att ha uppnått full självständighet 1955, övervägde österrikarna medlemskap i Europeiska kol-och stålgemenskapen.
Denna rapport följer upp ursprunget till EU:s beslut att inrätta stridsgrupper, beskriver de underliggande politiska och militära begreppen.
Förhandlingarna om EU:s årliga utgifter tas beslut med kvalificerad majoritet. I rapporten undersöker professor Mika Widgrén förhållandet mellan Minister-rådets röstregler och EU:s budgettransfereringar genom att använda en så kallad “power politics model”.
Den så kallade grönboken från 2001 kan ses som det grundtext som sedan utgör grunden för diskussionen om CSR (Corporate Social Responsibility) i EU. Inom EU har sedan arbetet med CSR-frågor gått vidare och mynnat ut i 2006 års inrättande av partnerskap för tillväxt och sysselsättning med målet att göra Europa till ett kom-petenscentrum för företagens sociala ansvar.
Europeiska unionen fick 2004 tio nya medlemmar. Före utvidgningen ökade dock oron i många av de gamla medlemsstaterna för implikationerna av denna process, framför allt bekymrade sig EU:s ledande politiker för "social turism", massinvandring samt negativa arbetsmarknadseffekter.
Internationella avtal är ett av Europeiska unionens huvudsakliga utrikespolitiska instrument. Användandet av internationella avtal har ökat under de senaste decennierna vilket resulterat i en komplex situation inte minst därför att avtalen ser olika ut i termer av grad av samarbete och integration samt att de spänner över en mängd olika sektorer.
EU:s ökade inflytande i världspolitiken har gett upphov till en livlig debatt om vilket inflytande unionen faktiskt har, dess grad av samstämmighet och de kvaliteter som kännetecknar dess beteende.
Det är inte tillåtet för EU:s medlemsstater att ha skatteregler som verkar hindrande för den fria rörligheten. Utvecklingen i EG-domstolens rättspraxis medför att fler och fler svenska skatteregler kan ifrågasättas.