Traditionellt har de stora staterna föredragit rådet och de små staterna kommissionen som de institutioner genom vilka de mest effektivt kan utöva sin makt. Utvecklingen under senare år får dock vissa bedömare att börja ifrågasätta detta traditionella synsätt. I den här rapporten undersöker forskarna Simone Bunse, Paul Magnette och Kalypso Nicolaïdis små medlemsstaters förhållande till kommissionen.
I rapporten "The Role of the National Courts in the European Union: A Future Perspective" behandlas hur de nationella domstolarna i EU tillämpar EG-rätten. Enligt författaren befinner sig EU just i ett "konstitutionellt momentum". Även om det konstitutionella fördraget inte kommer att träda ikraft kommer det troligen att påverka rollen för de nationella domstolarna i unionen.
Tillväxtfrågor har under senare år haft en framskjuten plats i den europeiska debatten. Efter antagandet av Lissabonstrategin år 2000 har tillväxtfrågor varit ett av de mest prioriterade områdena inom EU.
I början av oktober 2005 samlades ett antal turkiska och svenska akademiker, diplomater och journalister på svenska generalkonsulatet i Istanbul för en "runda-bordet-diskussion" om "Turkiet, Sverige och EU".
Österrike gick med i EU i januari 1995. Det hade varit en lång väg till medlemskap. Efter att ha uppnått full självständighet 1955, övervägde österrikarna medlemskap i Europeiska kol-och stålgemenskapen.
Denna rapport följer upp ursprunget till EU:s beslut att inrätta stridsgrupper, beskriver de underliggande politiska och militära begreppen.
Förhandlingarna om EU:s årliga utgifter tas beslut med kvalificerad majoritet. I rapporten undersöker professor Mika Widgrén förhållandet mellan Minister-rådets röstregler och EU:s budgettransfereringar genom att använda en så kallad “power politics model”.
Den så kallade grönboken från 2001 kan ses som det grundtext som sedan utgör grunden för diskussionen om CSR (Corporate Social Responsibility) i EU. Inom EU har sedan arbetet med CSR-frågor gått vidare och mynnat ut i 2006 års inrättande av partnerskap för tillväxt och sysselsättning med målet att göra Europa till ett kom-petenscentrum för företagens sociala ansvar.
Europeiska unionen fick 2004 tio nya medlemmar. Före utvidgningen ökade dock oron i många av de gamla medlemsstaterna för implikationerna av denna process, framför allt bekymrade sig EU:s ledande politiker för "social turism", massinvandring samt negativa arbetsmarknadseffekter.
Internationella avtal är ett av Europeiska unionens huvudsakliga utrikespolitiska instrument. Användandet av internationella avtal har ökat under de senaste decennierna vilket resulterat i en komplex situation inte minst därför att avtalen ser olika ut i termer av grad av samarbete och integration samt att de spänner över en mängd olika sektorer.