Hur påverkas konsumenternas ställning – nationellt såväl som på EU-nivå – av den europeiska integrationen? Kan deras inflytande som grupp i Europa öka och i vilken utsträckning är i så fall EU:s konsumentpolitik till hjälp? Och, slutligen, vilken betydelse har utvecklingen på det nationella planet för konsumenternas möjlighet att agera på EU-nivån?
Den senaste finanskrisen visade att de lärdomar som drogs av bankkriserna före andra världskriget till stora delar hade gått förlorad. Den här europapolitiska analysen rekommenderar två reformer för att motverka en ny djup finansiell kris.
Storbritannien är en av Europeiska unionens mer motvilliga medlemmar. En inhemsk debatt har nu inletts såväl om vilka kompetenser EU ska ha som om möjligheten att hålla en folkomröstning om medlemskapet.
EU har först de senaste åren antagit lagstiftning på kärnsäkerhetsområdet. Den är dock inte särskilt långtgående och kopierar i huvudsak de internationella konventionerna på området.
Den pågående krisen i Europa har förnyat debatten om den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Diskussionen har huvudsakligen fokuserat på ekonomiska aspekter av den monetära unionens utformning, medan andra faktorer har förbisetts.
Europeiska unionens råd - mer känt som ministerrådet - är EU:s viktigaste lagstiftande organ och dess mest betydelsefulla EU-institution. Men fortfarande är kunskapen om hur rådet fattar beslut och hur medlemsländerna röstar bristfällig.
De politiska konsekvenserna av eurokrisen är omfattande. Eurogruppens roll har stärkts samtidigt som avståndet mellan eurozonens medlemmar och övriga EU-länder har ökat.
I mars 2012 presenterade Europeiska Kommissionen två lagstiftningsförslag inom området utstationering av arbetstagare. Det var ett svar på den intensiva debatt som följde på EU-domstolens utslag i de fyra målen i den så kallade Laval-kvartetten (Laval, Viking, Rüffert och Luxemburg).
Den svenska förvaltningsmodellen – med fristående myndigheter och relativt litet regeringskansli – skiljer sig från den modell som gäller i de flesta andra EU-länder. Frågan om den svenska modellens lämplighet i ett EU-perspektiv har också diskuterats ända sedan Sverige blev EU-medlem.
Valet i Grekland den 6 maj 2012 resulterade i ett starkt väljarstöd för andra partier än de som traditionellt har innehaft regeringsmakten.