Din sökning gav:

88 träffar

Stabilt stöd för EU under pandemin, men osäkerhet kring riktningen

Juni 2021 • Andersson Ulrika, Weissenbilder Marcus

Analys

Under coronapandemin har svenskarnas stöd för EU sjunkit något. Sett i ett längre perspektiv är dock svenskarnas stöd för EU kvar på en stabilt hög nivå. Detta visar den nationella SOM-undersökningen som genomfördes under hösten 2020 och som här analyseras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder, båda verksamma vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. (2021:10epa)

Sverige och euron under 25 års EU-medlemskap

Maj 2021 • Eriksson Jonas, Ljungkvist Malin

Rapport

Alla EU-medlemmar ingår i EMU och ska införa euron när ett antal kriterier är uppfyllda. År 2003 valde Sverige dock att avstå från eurosamarbetet, utan ett formellt undantag. Hur Sverige har förhållit sig till euron under 25 års EU-medlemskap analyseras av Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, och Malin Ljungkvist, ämnesråd vid Kommerskollegium. (2021:1)

Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Maj 2021 • Engström Mats

Analys

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

EU-rättens företräde utesluter inte rätten att kontrollera EU

April 2021 • Wetter Ryde Anna

Perspektiv

Våren 2020 kom en dom från den tyska författningsdomstolen som väckte debatt. Domen underkände ett stödprogram till följd av eurokrisen och ansågs utmana EU-rättens företräde, underblåsa hoten mot rättsstaten och äventyra EU:s planer på stödpaket med anledning av pandemin. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, lyfter fram debattens principfrågor och pekar på nyttan som Tysklands högsta rättsinstans trots allt bidrar med. (April 2021)

Informal Groupings in EU Foreign Policy: A Sustainable Arrangement?

Februari 2021 • Amadio Viceré Maria Giulia

Analys

Lissabonfördraget syftade till att fördjupa integreringen av medlemsstaternas utrikespolitik på EU-nivå. Trots det styrs EU:s agerande i omvärlden ofta av informella grupperingar av medlemsstater. Maria Giulia Amadio Viceré (EUI) beskriver dessa samarbeten och analyserar dem utifrån två kriterier: effektivitet och ansvarsutkrävande. (2021:2epa)

Nöden kräver samsyn: undantagstillstånd i coronakrisen

Augusti 2020 • Wetter Ryde Anna

Perspektiv

Nöden har ingen lag, heter det. Men vad kan hända när statsapparater är fria att verka utanför de ordinarie lagarna? I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, skillnader mellan EU-ländernas nödlagar och hur de påverkar EU-samarbetet. En slutsats är att coronakrisen manar till ökad samsyn mellan medlemsstaterna om nödtillståndets karaktär. (Augusti 2020)

Stort svenskt stöd för EU men inte för ökad integration

Juni 2020 • Andersson Ulrika, Weissenbilder Marcus

Analys

Svenska medborgare är fortsatt positiva till EU men stöder inte euron och mer gemensam utrikespolitik. Skillnaderna i synen på EU har också minskat mellan olika samhällsgrupper. Det framgår av årets analys av svensk EU-opinion (undersökningen genomfördes hösten 2019), som presenteras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder vid SOM-institutet. (2020:9epa)

Filtrera

Kategorier
Publikationsår

Från

Till

Författare