Din sökning gav:

36 träffar

Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen

April 2020 • Jacobsson Bengt , Sundström Göran

Rapport

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström. (2020:3)

Europeisk minimilön: rättslig grund och politiskt tryck

Februari 2020 • Wetter Ryde Anna

Perspektiv

Europeiska kommissionen har på kort tid tagit idén om en minimilön från ord till handling. I Sverige har både arbetsmarknadsparter och politiska aktörer kommit med kritik och uttryckt oro för den svenska kollektivavtalsmodellen. Att EU har svaga befogenheter på området lär dock inte få frågan att försvinna från den politiska dagordningen. Det skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. (Februari 2020)

Förändring under ytan: kommunerna och EU-projekt

November 2019 • Fred Mats

Analys

En stor del av de EU-medel som går till Sverige används av kommunerna. Eftersom stödet ofta kräver projektorganisering är effekterna inte bara finansiella utan även organisatoriska. Denna påverkan – bortom de direkta resultaten – granskas i en analys av Mats Fred, postdoktor i globala politiska studier. (2019:13epa)

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Juni 2019 • Darpö Jan

Analys

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad. Författaren Jan Darpö är professor i miljörätt. (2019:9epa)

De svenska kommunerna i EU:s konstitutionella system

Juni 2019 • Wenander Henrik

Rapport

EU-rätten förändrar inte kommunernas självstyre men kan påverka deras uppgifter och politiska handlingsutrymme. Kunskap om regelverket är således en förutsättning för att kommunerna ska kunna ta tillvara sina intressen. Det skriver Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet. (2019:1)

The Nordic-Baltic region in the EU: A loose club of friends

Oktober 2018 • Raik Kristi , Kuusik Piret

Analys

De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter. Det nordisk-baltiska samarbetet analyseras av Kristi Raik och Piret Kuusik vid Estonian Foreign Policy Institute/ICDS. (2018:10epa)

Filtrera

Kategorier
Publikationsår

Från

Till

Författare