EU har växt fram som ett säkerhetspolitiskt projekt för att säkra fredliga relationer mellan Europas stater. Alltsedan bildandet av gemenskapen har det dock funnits EU-medlemsstater som strävat efter att gå vidare mot ett kollektivt försvar gentemot yttre fiender och hot.
Bakgrunden till rapporten var den debatt som fördes i Sverige i samband med att kommissionen motsatt sig några uppmärksammade fusioner med svenska storföretag inblandade. De båda svenska och finländska statsministrarna samt framstående företagsledare riktade kritik mot kommissionens tillämpning av det konkurrensrättsliga regelverket.
Rapporten beskriver och analyserar olika reformprocesser som har diskuterats och ägt rum i ministerrådet och europeiska rådet. Dessa förändringar påverkar inte bara de undersökta institutionerna, utan även EU som helhet.
I den här rapporten diskuteras konventets förslag till normhierarki såsom det presenterades i utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. Förslaget syftade till att reducera antalet rättsliga instrument.
När ministerrådet och parlamentet ska stifta lagar genom medbeslutandeförfarandet, pågår en mängd mer eller mindre informella möten där många av de viktigaste besluten fattas, utan möjlighet till insyn för allmänheten.
Rapporten syftar till att beskriva framväxten av medlemsstaternas samarbete om flyktingpolitik och att analysera vad som befrämjat respektive hämmat detta samarbete.
Syftet med rapporten är att inventera kunskapsläget vad beträffar tre frågeställningar: risken för skattekonkurrens mellan Europas stater; följderna för välfärden av en eventuell skattekonkurrens; och möjligheterna att komma till rätta med eventuella problem genom någon form av skatteharmonisering. Mats Persson är professor i nationalekonomi.
I utredningen beskrivs bakgrunden till, sammansättningen av samt arbetssättet i det då pågående konventet. Fokus ligger på arbetsgruppernas rapporter och förslag.
Syftet med denna rapport var att analysera det då pågående konventets förslag rörande en "bättre fördelning och definition av behörighet i Europeiska unionen" och att undersöka de olika strategier som kan användas för att nå dessa mål.
Det så kallade framtidskonventet fick till uppgift att förbereda en regeringskonferens. Konventet kan ses som ett experiment och som något av en innovation. Det bryter mot tidigare förberedelser, och på ett markant sätt mot den traditionella "konferensdiplomatin".