Skarpa motsättningar eller avpolitisering? Bilden av svensk EU-politik är ofta motsägelsefull. Att det faktiskt finns en livaktig och sakfrågeinriktad opposition framgår av en analys av EU-nämnden. Frågan är dock om den når väljarna.
I diskussionen om EU:s framtid är en euroreform högt prioriterad. Hur långtgående reformerna blir avgörs i hög grad av den linje Tyskland kommer att driva, men en viktig faktor är också EMU-ländernas olika syn på den ekonomiska och monetära unionen. I denna antologi analyseras Frankrikes, Tysklands, Italiens och Nederländernas utgångspunkter.
I ett europeiskt perspektiv deltar Sveriges riksdag aktivt i EU-samarbetet. Samtidigt har riksdagen hittills avstått från möjligheten att föra en politisk dialog med EU:s institutioner.
Målet om EU-medlemskap enade tidigare Visegradländerna. I dag riktar de alltmer kritik mot EU, främst när det gäller migration. Bakom enigheten finns dock viktiga skiljelinjer. Det skriver Zsuzsanna Végh vid European University Viadrina/European Council on Foreign Relations.
Beslut på EU-nivå har stor påverkan på politiska beslut i Sverige. Trots det för Europapolitiken en undanskymd tillvaro i de organisationer som länkar samman medborgare och beslutsfattare – de svenska riksdagspartierna.
När det gäller hanteringen av EU-frågor är Sveriges riksdag ett av EU:s starkaste parlament. Riksdagen kan dock bli bättre på att prioritera de viktigaste frågorna och debattera dem offentligt.
Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal.
De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter. Det nordisk-baltiska samarbetet analyseras av Kristi Raik och Piret Kuusik vid Estonian Foreign Policy Institute/ICDS.
Har EU tillräckliga verktyg för att värna rättsstaten i unionens medlemsländer? Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Sieps, ger perspektiv på utvecklingen under 2018 och särskilt EU-domstolens bedömningar.
Dagens EU splittras av ingrepp i rättsstaten från politisk nivå. Ett lika stort hinder för opartisk myndighetsutövning är djupt rotade samhällsstrukturer. Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps, drar en parallell till det post-sovjetiska Ryssland.