Med ökat internationellt utbyte uppstår allt fler kollektiva behov som nationalstaterna inte kan hantera. Men också nya möjligheter till offentliga intäkter, t.ex. genom den digitala ekonomin och krafttag mot skatteflykt. Daniel Tarschys är professor emeritus i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps.
Ryssland gränsar till flera EU-länder och är en mycket betydande leverantör av energi till EU. Landet är dessutom en viktig destination för EU:s export. Den ryska ekonomin står nu inför stora utmaningar som en följd av fallande oljepriser, sanktioner och flera år utan reformer.
Flera EU-länder har upplevt en kraftig nedgång i investeringar och behovet av starkare ekonomisk tillväxt lyfts ofta fram. Europeiska kommissionen har därför lagt fram en investeringsplan som beräknas frigöra 315 miljarder euro. Martin Myant, chef vid Europeiska fackföreningsinstitutet (ETUI), analyserar planen.
Stora regionala handelsavtal som det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) kan få en stor påverkan på världshandelssystemet. Hur och till vilken grad kan ett sådant avtal generera vinster från handel och minska transatlantiska handelskostnader? Och vad kommer det att innebära för tredjeland?
Planerna på att i ett framtida handels- och investeringsavtal mellan EU och USA (TTIP) inkludera bestämmelser om tvistlösning (ISDS) har i många EU-länder gett upphov till såväl livlig debatt som kraftig kritik. Den till en början polariserade antingen-eller-diskussionen har den senaste tiden dock nyanserats något i och med handelskommissionär Cecilia Malmströms förslag till reformering av ISDS.
Flera studier har försökt uppskatta effekterna av det transatlantiska handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA (TTIP), såväl på EU-nivån som för de enskilda medlemsstaterna. Ingen av dessa studier har emellertid analyserat effekterna på regional nivå.
Skillnaderna mellan traditionellt kapitalexporterande och kapitalimporterande länder minskar. Det skulle kunna möjliggöra ett multilateralt investeringsavtal, och ett sådant avtal har sedan en tid också eftersträvats av EU.
Lissabonfördraget anger med all önskvärd tydlighet att EU skall ansluta sig till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR).
Finanskrisen har fått EU att ta fram en resultattavla (scoreboard) med flera ekonomiska indikatorer. Syftet är att skapa ett bättre varningssystem; framtida kriser måste uppdagas i ett tidigare skede.
Reglerna för hur EU:s årliga budgetar beslutas ändrades i och med Lissabonfördraget. I den här Europapolitiska analysen menar författaren, Giacomo Benedetto, att ministerrådet därmed vann ökad makt i förhållande till Europaparlamentet.