En genomgång av Lissabonfördragets viktigaste förändringar samt en belysning av problematiken kring dess ratificering i Sverige och övriga medlemsstater.
EG-domstolen har sedan 1998 utvecklat sin praxis vad gäller gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Men utvecklingen har skett utan vägledning från EU:s lagstiftare.
Det franska ordförandeskapet valde ut områdena invandring, försvar, klimatförändring och energi samt jordbruk som prioriterade områden inför ordförandeskapet. Medelhavsunionen lades sedan till listan.
Det svenska EU-ordförandeskapet under det andra halvåret 2009 kommer att begränsas av ett antal externa faktorer såsom tillsättandet av en ny kommission och ett nyvalt Europaparlament. Likväl kommer den svenska regeringen vilja göra en markering om prioriteringarna för EU under ordförandeskapet.
Lissabonfördraget lämnar efter sig ett påträngande behov av att följderna av vårt medlemskap i EU bör återspeglas i grundlagen på ett mer ändamålsenligt sätt än idag.
Under 1990-talet uppkom en mängd kriser på livsmedelsområdet i Europa, bland annat galna ko-sjukan. Detta fick till följd att EU:s livsmedelspolitik genomgick en genomgripande översyn.
Energisäkerhetsområdet har hamnat högt upp på EU:s agenda både inom ramen för energi- respektive säkerhetspolitiken. Utvecklingen medför att medlemsstaterna måste överväga hur och i vilken omfattning energipolitiken bör ingå i ett mer generellt förhållningssätt inom området.
Lissabonfördraget och ”det irländska problemet” – en snabbare lösning än väntat? Lissabonfördraget kan träda i kraft innan 2009 års Europaparlamentsval.
Rapporten analyserar arbetskraftsinvandringen från de nya EU-länderna till Sverige. Invandringen från EU-länderna är förhållandevis liten jämfört med den totala invandringen till Sverige.
Samstämmighet mellan inre och yttre politik: En utmaning för EU i rollen som global aktör. När ändringar i Lissabonfördraget diskuteras omnämns ofta den mer kraftfulla skrivningen inom området för EU:s yttre åtgärder och de nya posterna som skapas inom EU:s institutionella struktur som förväntas led till större samstämmighet.