Målet om EU-medlemskap enade tidigare Visegradländerna. I dag riktar de alltmer kritik mot EU, främst när det gäller migration. Bakom enigheten finns dock viktiga skiljelinjer. Det skriver Zsuzsanna Végh vid European University Viadrina/European Council on Foreign Relations.
Beslut på EU-nivå har stor påverkan på politiska beslut i Sverige. Trots det för Europapolitiken en undanskymd tillvaro i de organisationer som länkar samman medborgare och beslutsfattare – de svenska riksdagspartierna.
När det gäller hanteringen av EU-frågor är Sveriges riksdag ett av EU:s starkaste parlament. Riksdagen kan dock bli bättre på att prioritera de viktigaste frågorna och debattera dem offentligt.
Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal.
De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter. Det nordisk-baltiska samarbetet analyseras av Kristi Raik och Piret Kuusik vid Estonian Foreign Policy Institute/ICDS.
Har EU tillräckliga verktyg för att värna rättsstaten i unionens medlemsländer? Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Sieps, ger perspektiv på utvecklingen under 2018 och särskilt EU-domstolens bedömningar.
Dagens EU splittras av ingrepp i rättsstaten från politisk nivå. Ett lika stort hinder för opartisk myndighetsutövning är djupt rotade samhällsstrukturer. Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps, drar en parallell till det post-sovjetiska Ryssland.
Vad innebär brexit för EU – och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU.
Även om eurozonens problem har hamnat i bakgrunden efter EU:s många kriser på senare år, kan nya störningar leda till att eurokrisen flammar upp igen. Unionen står inför ett vägval och utvecklingen kan gå i flera olika riktningar. Det skriver Lars Calmfors, professor em. i internationell ekonomi.
Brexit får konsekvenser för förhållandet mellan euro- och icke-euroländer. Risken för att euroländernas positioner konvergerar minskar inte och det kommer sannolikt till stånd ytterligare maktförskjutning från Ekofin till eurogruppen. Jonas Eriksson är utredare i nationalekonomi vid Sieps.