De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter. Det nordisk-baltiska samarbetet analyseras av Kristi Raik och Piret Kuusik vid Estonian Foreign Policy Institute/ICDS.
Har EU tillräckliga verktyg för att värna rättsstaten i unionens medlemsländer? Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Sieps, ger perspektiv på utvecklingen under 2018 och särskilt EU-domstolens bedömningar.
Dagens EU splittras av ingrepp i rättsstaten från politisk nivå. Ett lika stort hinder för opartisk myndighetsutövning är djupt rotade samhällsstrukturer. Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps, drar en parallell till det post-sovjetiska Ryssland.
Vad innebär brexit för EU – och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU.
Även om eurozonens problem har hamnat i bakgrunden efter EU:s många kriser på senare år, kan nya störningar leda till att eurokrisen flammar upp igen. Unionen står inför ett vägval och utvecklingen kan gå i flera olika riktningar. Det skriver Lars Calmfors, professor em. i internationell ekonomi.
Brexit får konsekvenser för förhållandet mellan euro- och icke-euroländer. Risken för att euroländernas positioner konvergerar minskar inte och det kommer sannolikt till stånd ytterligare maktförskjutning från Ekofin till eurogruppen. Jonas Eriksson är utredare i nationalekonomi vid Sieps.
Den gemensamma handelspolitiken (CCP) är det kanske främsta uttrycket för EU:s yttre agerande. Lissabonfördraget innebar dock betydande förändringar inom politikområdet, såväl vad gäller substans som institutionella villkor. Marise Cremona är professor i juridik.
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) är ett relativt nytt verktyg i Europeiska unionens politik för yttre agerande. Den tillkom som ett specifikt politiskt regelverk avsett att fungera ihop med det traditionella ramverk som gäller för gemenskapens yttre relationer. Panos Koutrakos är professor i EU-rätt.
Med Lissabonfördraget fick EU mandat att utveckla särskilda relationer till grannländerna. Vad har det mandatet inneburit för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som EU tog fram i kölvattnet av utvidgningen österut? Och hur har ENP på det hela taget utvecklats i ljuset av nya politiska realiteter? Steven Blockmans är professor i EU-rätt med inriktning på externa relationer och verksam vid tankesmedjan CEPS.
Vilken roll har egentligen Europeiska kommissionen? I den här europapolitiska analysen granskar de båda forskarna Neill Nugent och Mark Rhinard kommissionen som organisation.