Vart är Europa på väg och vad återstår av det rättsliga integrationsprojektet? I en tid när EU genomgår sin största kris någonsin, är det viktigt att se saker och ting i sitt sammanhang och bedöma det som nu sker i ljuset av de större omvandlingar som har format unionen.
Flera EU-länder har under det senaste decenniet vidtagit åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för äldre och därmed förlänga arbetslivet. Den här analysen belyser utveckling för äldre på arbetsmarknaden i åtta europeiska länder, däribland Sverige.
Möjligheten till rättslig prövning är avgörande när det gäller att stärka konsumenternas ställning på en integrerad europeisk marknad. I det sammanhanget är tvistlösning utanför domstolarna (medling, förlikning, etc.) såväl som tvistlösning online intressanta alternativ till konventionella metoder för gottgörelse. Den formen av uppgörelser uppmärksammas också allt mer i EU.
En fråga som diskuteras mycket i EU är hur offentlig upphandling kan användas till stöd för gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd. Men vilket handlingsutrymme har egentligen myndigheter när det gäller att utnyttja upphandling för att uppnå icke-ekonomiska mål?
Enligt Europa 2020-strategin bör myndigheter använda offentlig upphandling för att stödja gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd och goda sociala villkor.
Vilka är i dag de stora internationella utmaningarna för EU? I rapporten Think Global–Act European IV. Thinking strategically about the EU external action diskuterar experter från 16 europeiska tankesmedjor och forskningsinstitut de områden där det krävs nytänkande för att EU ska kunna behålla sitt inflytande i en snabbt föränderlig värld.
Den 28 januari 2013 meddelade Efta-domstolen dom i det så kallade Icesave-målet. Bakgrunden var att Eftas övervakningsmyndighet (ESA), i samband med kollapsen av samtliga större isländska banker hösten 2008, ansåg att Island hade brutit mot det EU-direktiv (Insättningsgarantidirektivet) som syftade till att skydda spararnas insättningar.
Den ekonomiska krisen fortsätter att påverka tilltron till EU-projektet. Precis som i flertalet övriga medlemsstater faller opinionsstödet för EU också i Sverige.
Den ekonomiska krisen har visat på svagheter i EU:s och EMU:s strukturer. EU: s åtgärder för att hejda krisen har introducerats i snabb takt och det har i bland varit svårt att följa med i utvecklingen.
Vad sätter fart på tillväxten? Hur kan EU:s medlemsländer skapa villkor som har bevisad positiv effekt för tillväxten?