Unionsmedborgarskapet har på ett genomgripande sätt förändrat den fria rörligheten inom EU och framför allt minskat kopplingen mellan fri rörlighet och ekonomisk verksamhet. Unionsmedborgarnas fria rörlighet har blivit en reell och individuell rättighet. I denna rapport presenteras unionsmedborgarskapets syfte, problem och utvecklingstendenser i ett svenskt perspektiv.
Österrike gick med i EU i januari 1995. Det hade varit en lång väg till medlemskap. Efter att ha uppnått full självständighet 1955, övervägde österrikarna medlemskap i Europeiska kol-och stålgemenskapen.
Europeiska unionen fick 2004 tio nya medlemmar. Före utvidgningen ökade dock oron i många av de gamla medlemsstaterna för implikationerna av denna process, framför allt bekymrade sig EU:s ledande politiker för "social turism", massinvandring samt negativa arbetsmarknadseffekter.
Denna studie handlar om EU:s roll i lagstiftningsprocesserna i de förutvarande och nuvarande ansökarstaterna i Öst- och Centraleuropa och tar sin utgångspunkt i den unika process som anpassningen till EU utgör. Vid toppmötet i Köpenhamn 1993 fastställde det Europeiska Rådet de kriterier som måste uppfyllas för att ett land skall kunna bli medlem i EU.
I början av oktober 2005 samlades ett antal turkiska och svenska akademiker, diplomater och journalister på svenska generalkonsulatet i Istanbul för en "runda-bordet-diskussion" om "Turkiet, Sverige och EU".
Under Europeiska unionens femtioåriga framväxt har förhållandet mellan EG-domstolen och medlemsstaternas nationella domstolar haft en avgörande betydelse och ständigt varit utsatt för diskussion och kritik. Det väckte därför stor uppmärksamhet när kommissionen inledde ett överträdelseärende rörande de svenska högsta domstolarnas obenägenhet att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen.
Denna rapport följer upp ursprunget till EU:s beslut att inrätta stridsgrupper, beskriver de underliggande politiska och militära begreppen.
EU:s ökade inflytande i världspolitiken har gett upphov till en livlig debatt om vilket inflytande unionen faktiskt har, dess grad av samstämmighet och de kvaliteter som kännetecknar dess beteende.
Rapporten belyser Storbritanniens ordförandeskap, både tidigare och nuvarande, och ställer frågor av mer övergripande karaktär samt gör en bedömning av de resultat som hittills (oktober 2005) har uppnåtts och ger en överblick över de utmaningar som väntar.