Tema: EU:s asyl- och migrationspolitik
Flyktingsituationen 2015 satte EU:s sammanhållning på svåra prov. Sieps har sammanställt analyser och seminarier på temat. (Oktober 2020)
Sieps använder cookies för att ge dig som besökare en så bra upplevelse som möjligt av vår webbplats. Genom fortsatt användande av webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies.
Jag godkännerFlyktingsituationen 2015 satte EU:s sammanhållning på svåra prov. Sieps har sammanställt analyser och seminarier på temat. (Oktober 2020)
Här nedan hittar du ett urval publikationer samt ett seminarium om EU:s asyl- och migrationspolitik.
Efter flyktingkrisen och lång tids oenighet har Europeiska kommissionen presenterat nya lagförslag om asyl och migration. Ett omdiskuterat förslag är att medlemsstater ska kunna välja mellan att ta emot asylsökande från andra medlemsstater eller att hjälpa till med att skicka tillbaka asylsökande till ursprungsländerna. Förslaget innebär dock att oförenliga värden byggs in i EU-systemet. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (Oktober 2020)
Tidigare publikationer
Enligt EU:s fördrag ska unionens politik för gränskontroll, asyl och invandring styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning. EU har också beslutat att medlemsstaterna ska dela på ansvaret för asylsökande, bland annat att asylsökande från Italien och Grekland ska omfördelas till övriga medlemsländer. Eleni Karageorgiou är doktorand vid juridiska institutionen, Lunds universitet. (2016:14epa)
De flyktingströmmar som har nått EU:s gränser under 2015 och 2016 har inneburit en utmaning för det internationella asylsystemet. Hur det enskilda medlemslandet svarar på uppmaningarna att ta emot människor på flykt synliggör faktiska skillnader i hur länderna tolkar regelverken, skillnader som annars är mindre uppenbara. Rebecca Thorburn Stern är docent i internationell rätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. (2016:10epa)
Runt en miljon flyktingar och migranter uppges förra året ha sökt sig till Europa över Medelhavet. EU försöker alltjämt hitta hållbara lösningar på flyktingsituationen, men vad gäller egentligen för hanteringen av flyktingar som befinner sig till havs? Martin Ratcovich, doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet, redogör för vad som gäller enligt folkrätten och EU-rätten. (2016:6epa)
Den illegala invandringen ökar i takt med att antalet migranter blir allt fler. I denna Europapolitiska analys diskuterar ekonomerna Pia M. Orrenius och Madeline Zavodny den illegala migrationen i EU ur ett ekonomiskt perspektiv. (2016:2epa)
Denna Europapolitiska analys ger en översikt över hur människosmuggling har definierats över tid i EU. Ilse van Liempt är docent i urbangeografi vid Universitetet i Utrecht, Nederländerna. (2016:3epa)
Den fria rörligheten ger många fördelar men kan också underlätta gränsöverskridande brottslighet. Människohandel är i dag den tredje största kriminella verksamheten i världen, och det är en mycket lönsam aktivitet. Monika Hjeds Löfmark och Jonas Eriksson är forskare respektive utredare i nationalekonomi vid Sieps. (2016:2)
Den här rapporten föreslår ett sätt för EU:s medlemsstater att bryta dödläget i asyl- och flyktingpolitiken. Författarna, ekonomerna Jesús Fernández-Huertas Moraga och Hillel Rapoport, undersöker hur fysisk och finansiell solidaritet kan kombineras i ett system som tillåter att länderna betalar för att minska sin flyktingkvot. (2016:7)
Schengensamarbetet är ett av de främsta uttrycken för den europeiska integrationen. Det innebär att gränserna mellan medlemsländerna kan passeras utan kontroll, vilket i sin tur kräver ett stort mått av harmonisering och bygger på förtroende länderna emellan. Det skriver författaren till denna rapport, professor Steve Peers. (2013:6)
Seminarium om EU:s asylpolitik, december 2016
Den 1 december 2016 arrangerade Sieps tillsammans med EU-kommissionen i Sverige ett seminarium på temat "solidarisk asylpolitik" där frågor som ansvarstagande och fördelning mellan medlemsländerna diskuterades.
Medverkande:
Moderator var Pernilla Wredenfors, utredare i statsvetenskap vid Sieps.