EU investerar upp till 723 miljarder euro utöver sin ordinarie budget för att stötta ekonomisk återhämtning samt grön och digital omställning. Men hur stora är möjligheterna att utkräva ansvar för hur pengarna används? Inte tillräckligt i dagsläget, menar Maria-Luisa Sánchez-Barrueco i denna rapport. (2023:3)

EU och dess medlemsstater står inför många utmaningar, från säkerhet och migration till innovation och klimatförändringar. En del är existentiella, alla kräver gemensamma insatser och alla är kostsamma att hantera. Mot den bakgrunden undersöker Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, möjligheterna att stärka EU:s finanser och pläderar för en avgift för tillträde till EU:s marknad. (2022:7epa)

EU-domstolen har gett grönt ljus för villkorsmekanismen – EU:s nya verktyg som kan användas för att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte respekterar rättsstatsprincipen. Avgörandet har stor konstitutionell betydelse och handlar ytterst om EU:s syfte. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, kommenterar domen. (Mars 2022)

Europeiska kommissionen har föreslagit att EU-medel ska kunna dras in om en medlemsstat bryter mot rättsstatens principer. I en analys av förslaget menar professorerna Armin von Bogdandy och Justyna Łacny att förslaget är välkommet men rättsligt osäkert. Indragna EU-medel kan också skada de medborgare som pengarna är till för. (2020:7epa)

EU:s budget- och stödpaket från juli stärker EU:s finansiella förmåga men rubbar inte dominansen av de anslag som går i retur till de olika medlemsstaterna. Så länge som vetorätten består är det svårt att få fram resurser till gemensamma investeringar, skriver Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps. (2020:10epa)

The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe. (Maj 2020)

Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. (2018:4epa)

EU står inför flera långsiktiga utmaningar med konsekvenser för budgeten. Mot den bakgrunden tycks både EU:s institutioner och medlemsstaterna inse vikten av att fokusera mer på europeiskt mervärde. Det skriver Mario Kölling, professor i statsvetenskap. (2017:10epa)

Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka både förhandlingarna och innehållet i EU:s nästa långtidsbudget, som börjar att gälla från 2021. Olika scenarier analyseras av Iain Begg, professor vid London School of Economics. (2017:9epa)

EU:s medlemsländer är företagsamma när det gäller att staka ut nya mål för unionen men mindre villiga att skjuta till de pengar som behövs för att uppnå dem. Skulle EU försöka förverkliga allt det som medlemsländerna har beslutat, skulle det förmodligen kräva merparten av eller rentav hela EU:s samlade BNI. Det skriver författarna till denna antologi. (2011:3)