EU:s framtid
Regeringen har gett Sieps i uppdrag att analysera EU:s framtidsdiskussion. Gemensamt för framtidsfrågorna är att de vägval, förändringar och förslag som nu diskuteras påverkar hur EU-samarbetet kommer att utvecklas. (Mars 2018)
Sieps använder cookies för att ge dig som besökare en så bra upplevelse som möjligt av vår webbplats. Genom fortsatt användande av webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies.
Jag godkännerRegeringen har gett Sieps i uppdrag att analysera EU:s framtidsdiskussion. Gemensamt för framtidsfrågorna är att de vägval, förändringar och förslag som nu diskuteras påverkar hur EU-samarbetet kommer att utvecklas. (Mars 2018)
Diskussionen om vad EU kan och bör göra är inte ny, men när en medlemsstat väljer att lämna unionen är det naturligt att frågan om EU:s framtid tar ny fart. Frågans betydelse minskar inte av att EU står inför fler stora utmaningar.
Under våren 2017 tog Europeiska kommissionen därför initiativ till en bred debatt om EU:s framtid. Initiativet är ett sätt att få medlemsstaterna att tydliggöra vad de vill och kan. Det handlar om grundläggande vägval för EU-samarbetet fram till 2025. Arbetet är tänkt att bedrivas fram till valet till Europaparlamentet i maj 2019.
En grundfråga gäller om några länder ska kunna välja att fördjupa samarbetet eller om alla ska gå i samma takt. I diskussionen prioriteras också ett antal politikområden: globaliseringen, EU:s finanser, eurosamarbetet, säkerhet och sociala frågor.
Pernilla Wredenfors, utredare i statsvetenskap och utbildningsansvarig.
Tel 08 -586 447 18
E-post pernilla.wredenfors@sieps.se
Publikationer på temat EU:s framtid
Målet om EU-medlemskap enade tidigare Visegradländerna. I dag riktar de alltmer kritik mot EU, främst när det gäller migration. Bakom enigheten finns dock viktiga skiljelinjer. Det skriver Zsuzsanna Végh vid European University Viadrina/European Council on Foreign Relations. (2018:7epa)
I diskussionen om EU:s framtid är en euroreform högt prioriterad. Hur långtgående reformerna blir avgörs i hög grad av den linje Tyskland kommer att driva, men en viktig faktor är också EMU-ländernas olika syn på den ekonomiska och monetära unionen. I denna antologi analyseras Frankrikes, Tysklands, Italiens och Nederländernas utgångspunkter. (2018:1op)
På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. I denna rapport ger Gunilla Herolf, statsvetare med inriktning på europeisk säkerhetspolitik, en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot. (2018:4)
Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. (2018:4epa)
Fredagen den 2 mars 2018 röstade det tyska socialdemokratiska partiet om förslaget till regeringsprogram. I den här analysen sammanfattar och kommenterar statsvetaren Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, hur den kommande tyska regeringen ställer sig i olika EU-politiska frågor. (2018:2epa)
Under de senaste tio åren har EU:s kriser avlöst varandra. Den kris som nu pågår handlar om de senare årens hot mot rättsstaten, framför allt i Polen och Ungern. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, går i denna analys igenom EU:s verktyg, hur de har använts gentemot Polen och diskuterar vikten av att EU:s medlemsstater respekterar rättsstatens principer. (2017:11epa)
En ny förhandlingsrunda om EU:s långtidsbudget är på väg att dra igång, i och med att innevarande fleråriga budgetramverk upphör att gälla efter 2020. Robert Kaiser och Heiko Prange-Gstöhl redogör för scenarier och förutsättningar för reformer. (2017:6)
Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka både förhandlingarna och innehållet i EU:s nästa långtidsbudget, som börjar att gälla från 2021. Olika scenarier analyseras av Iain Begg, professor vid London School of Economics. (2017:9epa)
Britternas utträde ur EU kommer sannolikt att bli en milstolpe i unionens historia. (2017:8epa)
Hur påverkas egentligen Europeiska kommissionen av att Storbritannien lämnar EU? I den här europapolitiska analysen diskuterar Michael Leigh vilken effekt brexit kan förväntas ha när det gäller EU-institutionen, såväl vad gäller policyutveckling som organisationsstruktur. (2017:5epa)
Brexit får konsekvenser för förhållandet mellan euro- och icke-euroländer. Risken för att euroländernas positioner konvergerar minskar inte och det kommer sannolikt till stånd ytterligare maktförskjutning från Ekofin till eurogruppen. (2017:1epa)
Vad innebär brexit för EU – och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU. (2017:1op)
Även om eurozonens problem har hamnat i bakgrunden efter EU:s många kriser på senare år, kan nya störningar leda till att eurokrisen flammar upp igen. Unionen står inför ett vägval och utvecklingen kan gå i flera olika riktningar.