EU:s framtid
Regeringen har gett Sieps i uppdrag att analysera EU:s framtidsdiskussion. Gemensamt för framtidsfrågorna är att de vägval, förändringar och förslag som nu diskuteras påverkar hur EU-samarbetet kommer att utvecklas. (Mars 2018)
Varför förs en diskussion om EU:s framtid nu?
Diskussionen om vad EU kan och bör göra är inte ny, men när en medlemsstat väljer att lämna unionen är det naturligt att frågan om EU:s framtid tar ny fart. Frågans betydelse minskar inte av att EU står inför fler stora utmaningar.
Under våren 2017 tog Europeiska kommissionen därför initiativ till en bred debatt om EU:s framtid. Initiativet är ett sätt att få medlemsstaterna att tydliggöra vad de vill och kan. Det handlar om grundläggande vägval för EU-samarbetet fram till 2025. Arbetet är tänkt att bedrivas fram till valet till Europaparlamentet i maj 2019.
En grundfråga gäller om några länder ska kunna välja att fördjupa samarbetet eller om alla ska gå i samma takt. I diskussionen prioriteras också ett antal politikområden: globaliseringen, EU:s finanser, eurosamarbetet, säkerhet och sociala frågor.
Sieps kontakt kring EU:s framtidsfrågor
Pernilla Wredenfors, utredare i statsvetenskap och utbildningsansvarig.
Tel 08 -586 447 18
E-post pernilla.wredenfors@sieps.se
Seminarier med EU:s framtid som tema
Publikationer på temat EU:s framtid
From Pro-European Alliance to Eurosceptic Protest Group? The case of the Visegrad Group
Målet om EU-medlemskap enade tidigare Visegradländerna. I dag riktar de alltmer kritik mot EU, främst när det gäller migration. Bakom enigheten finns dock viktiga skiljelinjer. Det skriver Zsuzsanna Végh vid European University Viadrina/European Council on Foreign Relations. (2018:7epa)
The Future of the Economic and Monetary Union: Reform Perspectives in France, Germany, Italy and the Netherlands
I diskussionen om EU:s framtid är en euroreform högt prioriterad. Hur långtgående reformerna blir avgörs i hög grad av den linje Tyskland kommer att driva, men en viktig faktor är också EMU-ländernas olika syn på den ekonomiska och monetära unionen. I denna antologi analyseras Frankrikes, Tysklands, Italiens och Nederländernas utgångspunkter. (2018:1op)
Europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete
På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. I denna rapport ger Gunilla Herolf, statsvetare med inriktning på europeisk säkerhetspolitik, en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot. (2018:4)
EU:s budget: historia och framtid
Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. (2018:4epa)
EU-frågorna i de tyska regeringsförhandlingarna
Fredagen den 2 mars 2018 röstade det tyska socialdemokratiska partiet om förslaget till regeringsprogram. I den här analysen sammanfattar och kommenterar statsvetaren Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, hur den kommande tyska regeringen ställer sig i olika EU-politiska frågor. (2018:2epa)
EU och hoten mot rättsstaten
Under de senaste tio åren har EU:s kriser avlöst varandra. Den kris som nu pågår handlar om de senare årens hot mot rättsstaten, framför allt i Polen och Ungern. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, går i denna analys igenom EU:s verktyg, hur de har använts gentemot Polen och diskuterar vikten av att EU:s medlemsstater respekterar rättsstatens principer. (2017:11epa)
The Future of the EU Budget
En ny förhandlingsrunda om EU:s långtidsbudget är på väg att dra igång, i och med att innevarande fleråriga budgetramverk upphör att gälla efter 2020. Robert Kaiser och Heiko Prange-Gstöhl redogör för scenarier och förutsättningar för reformer. (2017:6)
The EU budget after 2020
Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka både förhandlingarna och innehållet i EU:s nästa långtidsbudget, som börjar att gälla från 2021. Olika scenarier analyseras av Iain Begg, professor vid London School of Economics. (2017:9epa)
With or without you? Policy impact and networks in the Council of the EU after Brexit
Britternas utträde ur EU kommer sannolikt att bli en milstolpe i unionens historia. (2017:8epa)
Brexit and the European Commission
Hur påverkas egentligen Europeiska kommissionen av att Storbritannien lämnar EU? I den här europapolitiska analysen diskuterar Michael Leigh vilken effekt brexit kan förväntas ha när det gäller EU-institutionen, såväl vad gäller policyutveckling som organisationsstruktur. (2017:5epa)
Sverige och euron efter brexit
Brexit får konsekvenser för förhållandet mellan euro- och icke-euroländer. Risken för att euroländernas positioner konvergerar minskar inte och det kommer sannolikt till stånd ytterligare maktförskjutning från Ekofin till eurogruppen. (2017:1epa)
Brexit: Konsekvenser för EU och Sverige
Vad innebär brexit för EU – och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU. (2017:1op)
Eurokrisen, eurosamarbetets regelsystem och den framtida integrationen
Även om eurozonens problem har hamnat i bakgrunden efter EU:s många kriser på senare år, kan nya störningar leda till att eurokrisen flammar upp igen. Unionen står inför ett vägval och utvecklingen kan gå i flera olika riktningar.