EU:s framtid

Regeringen har gett Sieps i uppdrag att analysera EU:s framtidsdiskussion. Gemensamt för framtidsfrågorna är att de vägval, förändringar och förslag som nu diskuteras påverkar hur EU-samarbetet kommer att utvecklas. (Mars 2018)

Varför förs en diskussion om EU:s framtid nu?

Diskussionen om vad EU kan och bör göra är inte ny, men när en medlemsstat väljer att lämna unionen är det naturligt att frågan om EU:s framtid tar ny fart. Frågans betydelse minskar inte av att EU står inför fler stora utmaningar.        

Under våren 2017 tog Europeiska kommissionen därför initiativ till en bred debatt om EU:s framtid. Initiativet är ett sätt att få medlemsstaterna att tydliggöra vad de vill och kan. Det handlar om grundläggande vägval för EU-samarbetet fram till 2025. Arbetet är tänkt att bedrivas fram till valet till Europaparlamentet i maj 2019.

En grundfråga gäller om några länder ska kunna välja att fördjupa samarbetet eller om alla ska gå i samma takt. I diskussionen prioriteras också ett antal politikområden: globaliseringen, EU:s finanser, eurosamarbetet, säkerhet och sociala frågor. 

Sieps kontakt kring EU:s framtidsfrågor

Pernilla Wredenfors, utredare i statsvetenskap och utbildningsansvarig. 

Tel 08 -586 447 18 

E-post pernilla.wredenfors@sieps.se

 

Publikationer på temat EU:s framtid

Europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete

På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. I denna rapport ger Gunilla Herolf, statsvetare med inriktning på europeisk säkerhetspolitik, en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot. (2018:4)

EU:s budget: historia och framtid

Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. (2018:4epa)

EU-frågorna i de tyska regeringsförhandlingarna

Fredagen den 2 mars 2018 röstade det tyska socialdemokratiska partiet om förslaget till regeringsprogram. I den här analysen sammanfattar och kommenterar statsvetaren Daniel Tarschys hur den kommande tyska regeringen ställer sig i olika EU-politiska frågor.

EU och hoten mot rättsstaten

Under de senaste tio åren har EU:s kriser avlöst varandra. Den kris som nu pågår handlar om de senare årens hot mot rättsstaten, framför allt i Polen och Ungern.

The Future of the EU Budget

En ny förhandlingsrunda om EU:s långtidsbudget är på väg att dra igång, i och med att innevarande fleråriga budgetramverk upphör att gälla efter 2020. Robert Kaiser och Heiko Prange-Gstöhl redogör för scenarier och förutsättningar för reformer. (2017:6)

The EU budget after 2020

Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka både förhandlingarna och innehållet i EU:s nästa långtidsbudget, som börjar att gälla från 2021. Olika scenarier analyseras av Iain Begg, professor vid London School of Economics. (2017:9epa)

Brexit and the European Commission

Hur påverkas egentligen Europeiska kommissionen av att Storbritannien lämnar EU? I den här europapolitiska analysen diskuterar Michael Leigh vilken effekt brexit kan förväntas ha när det gäller EU-institutionen, såväl vad gäller policyutveckling som organisationsstruktur. (2017:5epa)

Sverige och euron efter brexit

Brexit får konsekvenser för förhållandet mellan euro- och icke-euroländer. Risken för att euroländernas positioner konvergerar minskar inte och det kommer sannolikt till stånd ytterligare maktförskjutning från Ekofin till eurogruppen. (2017:1epa)

Brexit: Konsekvenser för EU och Sverige

Vad innebär brexit för EU – och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU. (2017:1op)