Tema: Medlemsstaterna och EU

Sieps analyserar händelser och förändringar i medlemsstaterna som påverkar EU, till exempel samarbetsmönster och förhållningssätt till EU-samarbetet. (Oktober 2023)

Här nedan hittar du Sieps analyser och seminarier som berör medlemsstaterna och EU.

Conflict or Conciliation? The Polish elections of 2023 and their consequences for the EU

Den 15 oktober är en beslutsdag för det polska folket: blir det ytterligare fyra år av ansträngda relationer med Bryssel eller blir det en ny regering som vill bryta de låsta positionerna? Med drygt en vecka kvar till valet beskriver Natasza Styczyńska (Jagellonska universitetet) vad som står på spel, bakgrunden till det nuvarande läget och vart landet kan vara på väg. (2023:13epa)

Val i Italien 2022

The Italian Elections of 2022: what do they mean for the EU?

Högern vann en övertygande seger i det italienska valet. Nästa premiärminister blir med säkerhet Giorgia Meloni som företräder partiet Fratelli d’Italia, Italiens bröder. I denna Europapolitiska analys förklarar Giovanni Capoccia, professor i statsvetenskap vid Oxford universitet, vad detta betyder för Italien och EU. (2022:17epa)

Webbinarium: Italien går till val – vad betyder det för EU?

Några dagar innan valet i Italien den 25 september anordnade Sieps ett webbinarium för att diskutera EU:s roll i italiensk politik och vad italiensk politik betyder för EU. Medverkade gjorde experter på italiensk och europeisk politik: Giovanni Capoccia, Manuela Moschella och Caterina Froio. Moderator var Göran von Sydow, direktör vid Sieps.

Val i Frankrike 2022

Frankrikes politiska landskap i ett europeiskt perspektiv

Den 10 och 24 april 2022 håller Frankrike presidentval och i juni följer parlamentsval. President Emmanuel Macron ställer upp för omval och ser för närvarande ut att bli landets nästa president. Den 6 april anordnade Sieps ett webbinarium med en diskussion om hur Macron har förändrat fransk och europeisk politik, och hur resultatet av presidentvalet kommer att påverka Frankrikes EU-politik och Europas framtid.

Deltagare var Elvire Fabry, Senior Research Fellow vid Jacques Delors Institute i Paris, Christian Lequesne, professor i statsvetenskap vid Sciences Po Paris, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Moderator var Annika Ström Melin, journalist och medlem av Sieps insynsråd.

Fler publikationer om medlemsstaterna och EU

Strategic Autonomy – Views from the North

Gärna strategisk autonomi, men inte om det hotar frihandeln. Så kan man sammanfatta de nordiska ländernas smått skeptiska hållning till EU:s strävan efter ökad självständighet i globala sammanhang. Denna antologi förklarar och analyserar hur Danmark, Finland och Sverige ser på strategisk autonomi, vilka likheter och skillnader som finns mellan ländernas hållningar och hur de ser på sin och EU:s roll i en orolig omvärld. (2021:1op)

Germany goes to the polls: how will its EU policies change?

Tyskland går till val den 26 september 2021. Vilka kommer att bilda regering efter valet, och hur kommer de att hantera kommande EU-frågor? Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, sätter det tyska valet i dess europeiska sammanhang genom att undersöka partiernas valmanifest och skissa på möjliga koalitionsbildningar. (2021:16epa)

A Political Presidency: the 2022 French Presidency of the Council of the European Union

Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris. (2022:2epa)

Sverige 25 år i EU. Sammanfattningar av åtta forskningsrapporter

Hur har Sverige påverkats av att vara med EU? Den frågan aktualiserade Sieps år 2020 när Sverige hade varit medlem i 25 år. Sedan dess har åtta rapporter publicerats som belyser konsekvenser av medlemskapet på områden där kunskap saknades. Som avslutning finns nu sammanfattningar av de åtta rapporterna sammanställda i en antologi. (2021:2op)

Samarbeten mellan grupper av medlemsstater

The Nordic-Baltic region in the EU: A loose club of friends

De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter. Det nordisk-baltiska samarbetet analyseras av Kristi Raik och Piret Kuusik vid Estonian Foreign Policy Institute/ICDS. (2018:10epa)

The Franco-German dialogue on the future of the EU

Försoningen mellan Frankrike och Tyskland har varit central för den europeiska integrationen. I dag strävar de båda länderna efter att stärka EU mot bakgrund av förändringar i omvärlden och ökade interna spänningar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, ger en bild av den fransk-tyska dialogen om EU. (2019:3epa)

Seminarium: Nationella perspektiv på EU:s framtid

Medlemsstaternas syn på EU:s framtid

Den 21 september 2018 anordnade Sieps ett seminarium om nationella perspektiv på EU:s framtid. Framtidsdebatter är ingenting nytt i EU:s historia. Den pågående diskussionen om unionens framtid utmärks dock av ett särskilt spänningsfält: å ena sidan har förväntningarna på EU ökat, å andra sidan efterfrågas ökad nationell suveränitet.

Talare var Michael Kaeding, professor i europeisk integration och EU-politik (Tyskland), Marlene Wind, professor i rättsvetenskap (Danmark) och Juha Jokela, forskningsdirektör (Finland). Moderator var Göran von Sydow, statsvetare och tillförordnad direktör vid Sieps. Talarna var några av de experter från 32 länder som i en ny bok har gett en bild av hur deras respektive länder ser på EU och unionens framtid.

Läs en svensk sammanfattning av seminariet (2 s)

Publikationer om medlemsstaterna och EU

The European Pillar of Social Rights meets the Nordic model

I november 2017 antogs EU:s så kallade sociala pelare vid ett toppmöte i Göteborg. Initiativet kan leda till vissa förändringar men har i första hand ett symboliskt värde. Det menar Caroline de la Porte, professor i europeisk och jämförande socialpolitik, i en analys av samspelet mellan den sociala pelaren och den nordiska modellen. (2019:2epa)

EU-frågorna i de tyska regeringsförhandlingarna

Fredagen den 2 mars 2018 röstade det tyska socialdemokratiska partiet om förslaget till regeringsprogram. I den här analysen sammanfattar och kommenterar statsvetaren Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, hur den kommande tyska regeringen ställer sig i olika EU-politiska frågor. (2018:2epa)

Italy and the Completion of the Euro Area

Italien var ett av de medlemsländer som först kvalificerade sig för att införa euron. Landets erfarenheter av valutaunionen är dock blandade, och i dag finns det en skepsis mot föreslagna EMU-reformer. Det skriver Erik Jones vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies, Bologna, och Nuffield College, Oxford. (2018:1epa)

Should Sweden adopt the euro?

I nuläget är det en fördel för Sverige att stå utanför den gemensamma valutan. Den slutsatsen drar Martin Höpner, statsvetare vid Max Planck-institutet i Tyskland. Däremot menar han att Sverige bör förbereda sig på att tydligare motivera sitt val. (2017:12epa)

Förhållanden i medlemsstaterna

Vad betyder Portugals återhämtning för EU:s ekonomiska politik?

Portugals ekonomiska återhämtning och politiska stabilitet används ibland som argument för att överge åtstramningspolitiken och se över EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Även om den portugisiska ekonomin fortfarande har svagheter visar framgången att södra Europa rymmer stora variationer. Det framhåller Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och senior rådgivare vid Sieps. (December 2019)

Från kris till polarisering: Spanien går till val

Den 28 april går Spanien till val för fjärde gången på åtta år. Som många andra EU-länder utmanas landet av polarisering och ett splittrat partisystem. Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap vid Sieps, sätter det spanska nyvalet i ett europeiskt perspektiv. (April 2019)

Spain after the June 2016 elections: What implications for the EU?

I oktober 2016 röstades Mariano Rajoy in som Spaniens regeringschef efter två val och tio månaders interimstyre. Utifrån en analys av den politiska situationen i landet diskuterar Santiago Pérez-Nievas och Irene Martín vad EU kan förvänta sig av det spanska politiska landskapet. (2017:6epa)

Regional separatism i Europa: Fallet Katalonien

Den 27 september hålls regional­val till det katalanska parlamentet, ett val där temat har kommit att bli Kataloniens relation till Spanien. De senaste tio åren har relationerna mellan den katalanska och den spanska regeringen grad­vis för­sämrats på grund av oenighet kring Kataloniens regionala befogenheter. Jakob Lewander är utredare i statsvetenskap vid Sieps. (2015:21epa)

Kommentarer i media

I Nordegren och Epstein, P1: Diskussion om Katalonien

I går demonstrerade 300 000 människor i Barcelona för ett fortsatt enat Spanien. Och nu väntar många med spänning på om Katalonien kommer att utropa sig som självständigt imorgon. Inbjuden gäst är Jakob Lewander, statsvetare vid Svenska Institutet för europapolitiska studier för att tala om hur Kataloniens självstyre ser ut idag, om varför Baskien har ett större självstyre och hur det kommer sig att konflikten mellan centralmakten och de katalanska självständighetskämparna har eskalerat just nu. (Oktober 2017)