Tema: EU-ordförandeskapet

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd roterar mellan medlemsländerna var sjätte månad. På den här temasidan sammanställs analyser, seminarier och utbildningar på temat EU-ordförandeskapet. (November 2022)

Sveriges EU-ordförandeskap 2023

Knäckfrågor inför det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd

Vid årsskiftet tar Sverige över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Vilka frågor kan komma att ställa särskilda krav på det svenska ordförandeskapet? I en samlingsvolym beskriver 15 texter det aktuella läget på ett urval centrala områden. Författarna är alla verksamma vid Sieps. (2022:3op)

The Next Presidency of the Council of the EU: what to expect when Sweden takes over

Vid årsskiftet tar Sverige över det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Det institutionella och lagstiftande ansvaret axlas i en tid präglad av krig och ekonomisk kris, och av en relativt nytillträdd svensk regering. Louise Bengtsson och Jakob Lewander, forskare respektive utredare vid Sieps, finner trots detta skäl att vänta sig att Sverige kommer att lyckas i rollen som en oberoende medlare och effektiv krishanterare. (2022:19epa)

Sieps utbildningspodd – ordförandeskapet

Denna podcast produceras som en del i Sieps uppdrag att tillhandahålla relevanta utbildningar om EU. Den lanseras inför Sveriges ordförandeskap för Europeiska unionens råd under första halvan av 2023.

Det roterande ordförandeskapet och Frankrikes halvår som ordförandeland

Vilken roll spelar det roterande rådsordförandeskapet i EU? Och vilka förväntningar ställs på Frankrikes ordförandeskap? Vid detta webbinarium, som Sieps anordnade den 2 februari 2022, diskuterades ordförandeskapets inflytande över Europapolitikens riktning.

Medverkade gjorde Austė Vaznonytė, statsvetare vid Ghents universitet som skrivit en analys om roterande ordförandeskap, Etienne de Gonneville, Frankrikes ambassadör i Sverige, Eva Sjögren, chef för EU-kansliet vid Statsrådsberedningen, samt Olivier Rozenberg, statsvetare vid Sciences Po i Paris, som skrivit en analys inför det franska ordförandeskapet under våren 2022. Moderator var Göran von Sydow, direktör vid Sieps.

EU-ordförandeskapet: analyser

Entrepreneurs of Compromise? The Rotating Presidency of the Council of the EU after Lisbon

I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll. (2022:3epa)

A Political Presidency: the 2022 French Presidency of the Council of the European Union

Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris. (2022:2epa)

EU-ordförandeskapet och unionens dagordning

Ett ordförandeland har i uppgift att föra den gemensamma dagordningen framåt men kan även sätta en nationell prägel på de sex månaderna vid rodret. Denna möjlighet diskuterades under ett webbinarium den 26 maj 2021. Med Mats Engström, författare till en analys om ämnet, Annika Lindblom, Miljöministeriet i Finland, Jan Olsson, Statsrådsberedningen, och Pierre Schellekens, enhetschef vid EU-kommissionen.

 

Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

Utbildning om EU-ordförandeskapet

Det svenska ordförandeskapet 2023 - vad ska myndigheter göra?

Myndigheter har en central roll i Sveriges EU-arbete. En funktion är att ge stöd till regeringen i beslutsprocessen, vilket blir extra viktigt under ett ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Inför ett ordförandeskap behöver myndigheterna också vara förberedda på att bidra genom att lyfta fram nationella perspektiv i aktuella EU-frågor.

Vad svenska myndigheter ska göra under Sveriges EU-ordförandeskap är ämnet för en halvdagsutbildning som går att beställa av Sieps. Föreläsare är Göran von Sydow, direktör vid Sieps, och Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

  • Vad innebär, rent konkret, ett ordförandeskap i ministerrådet
  • Vad händer före, under och efter ett ordförandeskap på nationell nivå
  • Vilken är myndigheternas roll under ett ordförandeskap
  • Hur kan och bör myndigheter förbereda sig
  • Vikten av diplomati och kunskaper

Läs mer på sidan för beställningsbara utbildningar.

Publikationer om Sveriges tidigare EU-ordförandeskap

The Swedish Presidency: European Perspectives

I syfte att förstå hur det svenska ordförandeskapet uppfattats runt om i EU har Sieps bjudit in ett antal europeiska experter att skriva varsin analys om hur ordförandeskapet har lyckats i förhållande till förväntningar och ambitioner. Texterna täcker utvecklingen fram till och med november månad. (2009:3op)