EU:s finanspolitiska ramverk inrättades samtidigt med euron och har sedan dess kritiserats för att skapa en rad problem. I denna analys undersöker Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, om den senaste reformen av ramverket innebär en förbättring och huruvida omdiskuterade problem får en lösning. (2024:15epa)

Bristen på gränsöverskridande kapital hämmar tillväxten i EU och bromsar grön omställning och utbyggnaden av försvaret. Kan svaret vara att fullborda EU:s kapitalmarknadsunion? I detta perspektiv belyser Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, den aktuella diskussionen om gemensamma lösningar. (April 2024)

EU investerar upp till 723 miljarder euro utöver sin ordinarie budget för att stötta ekonomisk återhämtning samt grön och digital omställning. Men hur stora är möjligheterna att utkräva ansvar för hur pengarna används? Inte tillräckligt i dagsläget, menar Maria-Luisa Sánchez-Barrueco i denna rapport. (2023:3)

Den ekonomiska utvecklingen i Europa präglas idag av stor osäkerhet och risk för recession i flera EU-länder. I denna rapport förklarar Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, vad en recession är och vilka verktyg EU och euroområdet har för att hantera en ny ekonomisk nedgång. (2023:1)

De svenska väljarna är fortfarande djupt skeptiska till att låta Sverige bli en fullvärdig medlem i EU:s ekonomiska och monetära union (EMU). För att ändra denna attityd måste en anslutning till den gemensamma valutan, euron, generera ekonomiskt välstånd. Det skriver Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. (2022:14epa)

Alla EU-medlemmar ingår i EMU och ska införa euron när ett antal kriterier är uppfyllda. År 2003 valde Sverige dock att avstå från eurosamarbetet, utan ett formellt undantag. Hur Sverige har förhållit sig till euron under 25 års EU-medlemskap analyseras av Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, och Malin Ljungkvist, ämnesråd vid Kommerskollegium. (2021:1)

Eurokrisen var en av EU:s djupaste kriser som ledde till en väsentlig fördjupning av EU-samarbetet. Statsvetarna Lisa Dellmuth, Magnus Lundgren och Jonas Tallberg analyserar i denna rapport dynamiken bakom de omfattande euroreformerna samt diskuterar lärdomar för framtida reformer. (2020:4)

Statsskulderna ökar inom EU. Coronapandemin har satt djupa spår i ländernas ekonomier och de offentliga utgifterna har ökat som följd. Många menar att ökad skuldsättning nu är nödvändig för att kunna göra offentliga investeringar för framtida tillväxt. Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kartlägger EU-ländernas statsskulder, inventerar behovet av investeringar och undersöker hur synen på ökande skulder har förändrats i rådande lågräntemiljö. (2021:19epa)

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om en plan för att stödja medlemsstaternas ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin. Överenskommelsen har stor betydelse, skriver professor Erik Jones, men det finns också utmaningar. En avgörande faktor blir hur medlemsstaterna hanterar sina återhämtningsplaner. (2021:11epa)

Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)

Bankunionen skapades för att skydda samhällsekonomin mot stora bankkriser. Medlemskap är obligatoriskt för euroländer och frivilligt för övriga. För att tillsynsreglerna ska gälla utanför euroområdet krävs dock nationella beslut. Denna och andra rättsliga skillnader analyseras av Dominique Ritleng, professor i EU-rätt. (2020:2epa)

I diskussionen om EU:s framtid är en euroreform högt prioriterad. Hur långtgående reformerna blir avgörs i hög grad av den linje Tyskland kommer att driva, men en viktig faktor är också EMU-ländernas olika syn på den ekonomiska och monetära unionen. I denna antologi analyseras Frankrikes, Tysklands, Italiens och Nederländernas utgångspunkter. (2018:1op)

I nuläget är det en fördel för Sverige att stå utanför den gemensamma valutan. Den slutsatsen drar Martin Höpner, statsvetare vid Max Planck-institutet i Tyskland. Däremot menar han att Sverige bör förbereda sig på att tydligare motivera sitt val. (2017:12epa)

Även om eurozonens problem har hamnat i bakgrunden efter EU:s många kriser på senare år, kan nya störningar leda till att eurokrisen flammar upp igen. Unionen står inför ett vägval och utvecklingen kan gå i flera olika riktningar. Det skriver Lars Calmfors, professor em. i internationell ekonomi. (2017:1)