Mot bakgrund av genomgripande förändringar av den globala konkurrensen har en förnyelse av industripolitiken blivit aktuell på EU-nivå. Sieps analyser berör effekterna av och ambitionerna på detta politikområde. (December 2023)
Att stärka den cirkulära ekonomin och förbättra resurseffektiviteten kan bidra positivt till både miljön och ekonomin. Det kan dock hävdas att EU:s industripolitik än så länge har fokuserat mer på att sänka koldioxidutsläppen på produktionssidan än att klimatanpassa efterfrågesidan och öka graden av återvinning. I detta perspektiv föreslår Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, hur en bättre policymix skulle kunna se ut. (December 2023)
EU har gått på offensiven i industripolitiken de senaste åren. Detta sedan europeiska företag blivit omsprungna av konkurrenter på den globala marknaden. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer sig tveksam till att satsningarna på halvledare och batterier kommer att lyckas. (2022:1epa)
När EU satsar på att stärka sin konkurrenskraft hamnar den inre marknadens grundvalar i fokus. Är en mer offensiv industripolitik förenlig med fri och rättvis konkurrens? Frågan fördjupas i en antologi om rättsliga instrument som är centrala för EU:s inre marknad. (2020:1op)
USA satsar 4 000 miljarder kronor på grön teknik, energi och produktion de närmaste tio åren. Inom EU fruktar många att detta kommer att locka investeringar och produktion till Nordamerika. Samtidigt har Kina länge satsat på att ta ledningen på samma område. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer i detta perspektiv frågan om EU-kommissionens nyligen föreslagna motåtgärder är samhällsekonomiskt motiverade. (Mars 2023)
Efter finanskrisen köpte aktörer utanför EU upp undervärderade europeiska företag inom kritiska sektorer. Företeelsen ligger bakom förslaget att EU-länderna ska kunna granska och stoppa sådana uppköp. Arbetet med förslaget har påskyndats av pandemin – och nu agerar även Sverige för skärpt granskning av utländska investeringar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, sätter den svenska åtgärden i samband med EU:s nya industristrategi. (Maj 2020)
När den globala konkurrensen ökar och internationella handelsregler försvagas har avsaknaden av en europeisk industripolitik blivit problematisk. Nu behöver EU få uttryckliga befogenheter för att kunna stärka europeiska företags konkurrenskraft globalt. Det skriver Jörgen Hettne, jurist specialiserad på EU-rätt och konkurrensrätt. (2020:1epa)
