Tema: EU i omvärlden

På den här temasidan hittar du analyser, seminarier och poddsamtal som berör olika aspekter på EU:s roll i omvärlden och omvärldsutvecklingens påverkan på EU. (Maj 2022)

Här nedan hittar du även analyser som rör kriget i Ukraina.

Publikationer om kriget i Ukraina

The Costs of War: how tariffs could help Europe give up Russian oil and gas

EU:s medlemsstater har svårt att enas om sanktioner på rysk energi. Men genom att införa tullar på olje- och gasimporter från Ryssland skulle unionen kunna trygga sin energiförsörjning under en övergångsperiod och samtidigt hindra Ryssland från att finansiera kriget i Ukraina. Detta är möjligt att besluta om med kvalificerad majoritet. Vidare skulle det få EU:s handelspolitik att rimma med unionens värden, intressen och förpliktelser, skriver Hannes Lenk, forskare i juridik vid Sieps. (Maj 2022)

EU bör stoppa importen av fossil energi från Ryssland

EU, USA och andra länder har infört både handelssanktioner och finansiella sanktioner mot Ryssland för att få stopp på anfallskriget mot Ukraina. Sanktionerna beskrivs som exempellösa men är knappast tillräckliga för att få Ryssland att dra sig tillbaka från Ukraina. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som menar att det då skulle krävas att EU stoppar importen av fossil energi från Ryssland. (April 2022)

Bidrar säkerhetskrisen till ett fördjupat EU-samarbete?

Under den ryska invasionen av Ukraina har länderna i EU enats bakom sanktioner mot angriparen och åtgärder till stöd för den angripne. Men kriget kommer också att få långsiktiga konsekvenser för det europeiska samarbetet, enligt Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. Försvars-, energi- och ekonomisk politik är exempel på områden där EU sannolikt kommer att få en större roll. (Mars 2022)

Invasionen driver Ukraina närmare EU och fördjupar unionens försvarssamarbete

Ukrainakriget ställer Europa på krigsfot och kommer att förändra EU:s medlemsstater i grunden avseende de resurser som anslås till försvar och krisberedskap, men också vad gäller mentalitet och stämningsläge, enligt Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps. Var de 77 åren sedan andra världskrigets slut bara en av flera mellankrigstider i Europas våldsamma historia? (April 2022)

Temporary Protection for Ukrainians in the EU: A Brief Introduction

Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har miljontals människor tvingats fly, varav de flesta till länder inom EU. EU har därför valt att aktivera massflyktsdirektivet, som ger flyktingar från Ukraina tidsbegränsat skydd inom unionen. Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, förklarar hur detta hittills mindre kända direktiv fungerar. (April 2022)

Kriget påverkar den gröna omställningen – men ambitionerna finns kvar

Den gröna omställningen står högt på EU:s agenda. Men nu tvingar Ukrainakriget fram nya prioriteringar. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, analyserar utvecklingen och ser hur vissa områden, som minskad användning av fossila bränslen och energieffektivitet, blir än mer angelägna i krigets skugga. Annat, som reformen av utsläppshandeln och mer miljövänlig livsmedelsproduktion, kan hamna i uppförsbacke. (Mars 2022)

Avsnitt av Sieps podcast som berör EU:s roll i omvärlden:

Avsnitt 30: Kriget och EU – samtal med Christian Danielsson och Katarina Engberg 

Avsnitt 29: Utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen 

Avsnitt 28: Solidaritet i orostider: Finland, Sverige och EU

Avsnitt 21: Europas roll i en orolig värld: samtal med Carl Bildt

Avsnitt 18: EU:s utrikespolitik efter Afghanistan

Avsnitt 16: Joe Biden på Europabesök – nystart för den transatlantiska relationen?

Avsnitt 15: Geopolitiskt sprängstoff när EU tar nästa klimatkliv

Avsnitt 13:· Strategisk autonomi – Vad innebär det för EU och Sverige? Gäst: Hans Dahlgren

 

Avsnitt 9: Tuffa tag och terapi i toppolitiken, 25 februari 2021, med fördjupning om handelsrelationerna mellan EU och Kina

Avsnitt 8: Kan Europa försvaras? 11 februari 2021

Avsnitt 4: Östra Medelhavet – kris med många ansikten, 15 september 2020

Poddgenre.jpg

publikationer om EU och omvärlden

EU:s krisberedskap och dess betydelse för Sverige

Under de senaste åren har EU tagit nya initiativ till bättre krisberedskap. Omvärldshändelser som coronapandemin och Ukrainakriget accelererar utvecklingen. Målet är att skapa samhällssäkerhet inom ramen för en säkerhetsunion. Samtidigt pågår uppbyggandet av det svenska totalförsvaret. Denna europapolitiska analys belyser utvecklingen av EU:s krisberedskap och dess påverkan på svensk krisberedskap och civila försvar. (2022:6epa)

EU och Afghanistan – ett ”kalibrerat förhållningssätt”?

EU vill inte erkänna och samarbeta med talibanstyret i Afghanistan. Samtidigt är behovet av att få in nödhjälp i landet akut. EU försöker nu skicka hjälp genom internationella organisationer, delvis i syfte att hindra en ny flyktingvåg. Frågan är om det räcker. Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, beskriver dilemmat som EU nu står inför. (December 2021)

Kan euron tävla med dollarn som internationell valuta?

I ambitionen att stärka EU:s roll i världen ingår att stärka eurons internationella ställning och därmed minska beroendet av den amerikanska dollarn. En mer framkomlig väg för EU är dock att sträva efter ökad samsyn med USA. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:5epa)

Strategic Autonomy – Views from the North

Gärna strategisk autonomi, men inte om det hotar frihandeln. Så kan man sammanfatta de nordiska ländernas smått skeptiska hållning till EU:s strävan efter ökad självständighet i globala sammanhang. Denna antologi förklarar och analyserar hur Danmark, Finland och Sverige ser på strategisk autonomi, vilka likheter och skillnader som finns mellan ländernas hållningar och hur de ser på sin och EU:s roll i en orolig omvärld. (2021:1op)

EU:s relation till Afrika: Partnerskap eller hierarki?

Under 2021 väntas Europeiska unionen (EU) och Afrikanska unionen (AU) enas om en ny samarbetsstrategi. Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, analyserar dokumentet som pekar ut EU:s intressen i den kommande strategin. (2021:15epa)

Styrningen av EU:s utrikespolitik

From self-doubt to self-assurance: The European External Action Service as the indispensable support for a geopolitical EU

Rivaliteten i dagens värld borde ge EU anledning att agera som en samlande kraft. Ändå har EU:s länder svårt att fokusera på det gemensamma intresset. Europeiska utrikestjänstens tioårsdag ger därför tillfälle att granska vilken roll den spelar för EU:s utrikespolitik. Denna rapport om EU:s utrikestjänst är resultatet av ett forskningssamarbete där Sieps har medverkat. (Januari 2021)

Informal Groupings in EU Foreign Policy: A Sustainable Arrangement?

Lissabonfördraget syftade till att fördjupa integreringen av medlemsstaternas utrikespolitik på EU-nivå. Trots det styrs EU:s agerande i omvärlden ofta av informella grupperingar av medlemsstater. Maria Giulia Amadio Viceré (EUI) beskriver dessa samarbeten och analyserar dem utifrån två kriterier: effektivitet och ansvarsutkrävande. (2021:2epa)

EU:s handelspolitik

EU-kommissionens nya tag i handelspolitiken

Europeiska kommissionen vill ta nya tag i EU:s gemensamma handelspolitik. I ambitionerna ingår att reformera Världshandelsorganisationen (WTO) och att stödja den gröna och digitala omställningen, hållbar utveckling samt EU:s uppdaterade industristrategi. Med en ny amerikansk administration på plats ökar sannolikheten för att en del av agendan kan genomföras. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps. (Juni 2021)

Handelspolitiken mellan EU och USA – omförhandling eller sammanbrott?

Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal. (September 2018)

Översikt om försvarssamarbete inom EU

”Vi behöver ytterligare djärva steg under de kommande fem åren i riktning mot en verklig europeisk försvarsunion.” Det målet formulerade Urusla von der Leyen när hon tillträdde som Europeiska kommissionens ordförande 2019. Hur ser förutsättningarna ut för dessa höjda ambitioner?

Den frågan analyseras i policyöversikten A European Defence Union by 2025? Work in progress. Här beskriver Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, det europeiska försvarssamarbetets delar och drivkrafter mot bakgrund av försvarets plats i unionens historia.

Syftet med policyöversikten är att underlätta för läsaren att skaffa sig en uppfattning om förutsättningarna för EU:s försvarspolitiska utveckling: Kommer den att präglas av pragmatiska framsteg? Eller kommer politiska initiativ och/eller externa chocker att påskynda utvecklingen av en europeisk försvarsunion?

I översikten diskuteras även behovet av att tydliggöra EU:s försvarsdimension, så att den motsvarar fördjupningen av samarbetet.

Seminarier: EU i omvärlden

Försvaret har fått ökat anslag med tio miljarder euro i EU:s senaste långtidsbudget. Det ska stärka framtagandet av militära förmågor och materiel, men också finansiera EU:s militära insatser. Innebär det ett tätare försvarssamarbete inom unionen? Det är ämnet för detta webbinarium som genomfördes den 8 september.
 
Begreppet strategisk autonomi har använts flitigt under de senaste årens krishantering och handlar inte längre enbart om EU:s säkerhet och försvar. Hur förhåller sig de nordiska länderna till denna strävan mot självständighet och handlingskraft? Likheter och skillnader i ländernas inställning diskuterades vid ett webbinarium den 15 december 2021.
 

Publikationer om EU och Kina

Bör EU föra en tuffare handelspolitik mot Kina?

Kinas mål är att bli en ledande industrination, men landets metoder möter motstånd från omvärlden. För att sätta press på Kina behöver EU nu samarbeta med USA och Japan. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:1epa)

Compatible Interests? The EU and China’s Belt and Road Initiative

Kinas ekonomiska utveckling och globala genomslagskraft ruckar på de balanser som har präglat världen sedan kalla krigets slut. Ett centralt led i den utvecklingen är infrastrukturprojektet BRI. I den här rapporten analyserar Svante E. Cornell och Niklas Swanström hur det påverkar EU:s närområde och utmanar EU-systemet. (2020:1)

EU och den globala ordningen: en översikt

EU och den globala ordningen: Hur kan EU bidra till att internationella organisationer genomför FN:s hållbarhetsmål? (Juni 2020)

I september 2015 antog FN:s medlemsländer de globala målen för hållbar utveckling – Agenda 2030. EU har införlivat målen med sitt eget arbete och är en stor global aktör inom alla berörda områden.

I den här översikten tecknar Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, en övergripande bild av utmaningarna för den multilaterala ordningen och EU:s möjligheter att främja hållbarhetsmålen.

Enligt författaren är det både önskvärt och möjligt för EU att inta en ledande global roll, men unionens styrka kommer sig inte nödvändigtvis av att tala unisont: inom EU gäller det snarare att verka för en större samsyn genom processer som bygger förtroende, och att utveckla handlingskraft – det räcker inte att hylla den multilaterala ordningen.

Översikt hållbarhetsmålen.PNG

Fler publikationer om EU:s externa relationer

Geopolitics and the Covid-19 pandemic: a distorted turn in EU external relations

EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen. (2020:5epa)

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (November 2019)

The EU and Belarus: seizing the opportunity?

EU:s förhållande till Belarus inom ramen för det Östliga partnerskapet är komplext. Landets auktoritära karaktär såväl som dess utrikespolitiska balansgång mellan EU och Euroasiatiska ekonomiska unionen försvårar genomförande av större reformprogram. Det skriver Elena A. Korosteleva, professor i internationell politik. (2016:13epa)

Coronakrisen påskyndar skyddet mot fientliga företagsuppköp

Efter finanskrisen köpte aktörer utanför EU upp undervärderade europeiska företag inom kritiska sektorer. Företeelsen ligger bakom förslaget att EU-länderna ska kunna granska och stoppa sådana uppköp. Arbetet med förslaget har påskyndats av pandemin – och nu agerar även Sverige för skärpt granskning av utländska investeringar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, sätter den svenska åtgärden i samband med EU:s nya industristrategi. (Maj 2020)

Europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete

På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. I denna rapport ger Gunilla Herolf, statsvetare med inriktning på europeisk säkerhetspolitik, en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot. (2018:4)

Fiske i fjärran vatten: En studie om EU:s fiskeriavtal med utvecklingsländer

Fiskeriavtal med Europeiska unionen är en stor inkomstkälla för vissa utvecklingsländer. Intäkterna från att utländska flottor tillåts fiska på ens territorium kan ligga på 30–50 procent av statsbudgeten. Författarna Johan Blomquist, Cecilia Hammarlund och Staffan Waldo är verksamma vid AgriFood Economics Centre. (2016:12)

Lissabonfördraget och EU som utrikespolitisk aktör

The Lisbon Treaty 10 years on: Success or Failure?

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)

Anne Thies.jpg

Foto: Patricia Wadensjö

Anne Thies, docent vid University of Reading School of Law i Storbritannien, är en av författarna till en antologi om EU efter tio år med Lissabonfördraget. I sitt bidrag analyserar hon vad fördraget har inneburit för EU:s globala roll. Hon menar att EU:s internationella agerande har fått starkare rättsliga ramar sedan fördraget trädde i kraft, inte minst genom EU-domstolens praxis. Ett problem är dock att EU:s trovärdighet utmanas av rättsstatskrisen.

Antologin presenterades vid ett seminarium den 5 december 2019 (på engelska).

Läs en sammanfattning av seminariet (2 s, på svenska).

Rapportserie om Lissabonfördraget och EU:s yttre förbindelser

The Obsolescence of the European Neighbourhood Policy

Med Lissabonfördraget fick EU mandat att utveckla särskilda relationer till grannländerna. Vad har det mandatet inneburit för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som EU tog fram i kölvattnet av utvidgningen österut? Och hur har ENP på det hela taget utvecklats i ljuset av nya politiska realiteter? Steven Blockmans är professor i EU-rätt med inriktning på externa relationer och verksam vid tankesmedjan CEPS. (2017:4)

Inside and Outside: EU External Relations in Focus

Utrikespolitik har alltid omgärdats av viss sekretess och EU:s utrikespolitik utgör därvidlag inget undantag. Av hänsyn till säkerhet och internationella förhandlingar som förs i all förtrolighet, hanterar utrikespolitiska aktörer som ministerrådet och utrikestjänsten (EEAS) frågan genom att ”hemligstämpla” dokument. Deirdre Curtin och Christina Eckes är professorer i EU-rätt. (2016:13)