Tema: EU i omvärlden

Alltsedan EU grundades har den europeiska integrationen och utvecklingen av multilaterala institutioner gått hand i hand. Ifrågasättandet av den globala ordningen har därför stor påverkan på EU. Sieps analyser berör olika aspekter av EU i omvärlden. (Mars 2021)

Här nedan hittar du Sieps analyser som berör temat EU i omvärlden.

Kan euron tävla med dollarn som internationell valuta?

I ambitionen att stärka EU:s roll i världen ingår att stärka eurons internationella ställning och därmed minska beroendet av den amerikanska dollarn. En mer framkomlig väg för EU är dock att sträva efter ökad samsyn med USA. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:5epa)

Styrningen av EU:s utrikespolitik

From self-doubt to self-assurance: The European External Action Service as the indispensable support for a geopolitical EU

Rivaliteten i dagens värld borde ge EU anledning att agera som en samlande kraft. Ändå har EU:s länder svårt att fokusera på det gemensamma intresset. Europeiska utrikestjänstens tioårsdag ger därför tillfälle att granska vilken roll den spelar för EU:s utrikespolitik. Denna rapport om EU:s utrikestjänst är resultatet av ett forskningssamarbete där Sieps har medverkat. (Januari 2021)

Informal Groupings in EU Foreign Policy: A Sustainable Arrangement?

Lissabonfördraget syftade till att fördjupa integreringen av medlemsstaternas utrikespolitik på EU-nivå. Trots det styrs EU:s agerande i omvärlden ofta av informella grupperingar av medlemsstater. Maria Giulia Amadio Viceré (EUI) beskriver dessa samarbeten och analyserar dem utifrån två kriterier: effektivitet och ansvarsutkrävande. (2021:2epa)

Översikt om försvarssamarbete inom EU

”Vi behöver ytterligare djärva steg under de kommande fem åren i riktning mot en verklig europeisk försvarsunion.” Det målet formulerade Urusla von der Leyen när hon tillträdde som Europeiska kommissionens ordförande 2019. Hur ser förutsättningarna ut för dessa höjda ambitioner?

Den frågan analyseras i policyöversikten A European Defence Union by 2025? Work in progress. Här beskriver Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, det europeiska försvarssamarbetets delar och drivkrafter mot bakgrund av försvarets plats i unionens historia.

Syftet med policyöversikten är att underlätta för läsaren att skaffa sig en uppfattning om förutsättningarna för EU:s försvarspolitiska utveckling: Kommer den att präglas av pragmatiska framsteg? Eller kommer politiska initiativ och/eller externa chocker att påskynda utvecklingen av en europeisk försvarsunion?

I översikten diskuteras även behovet av att tydliggöra EU:s försvarsdimension, så att den motsvarar fördjupningen av samarbetet.

Publikationer om EU och Kina

Bör EU föra en tuffare handelspolitik mot Kina?

Kinas mål är att bli en ledande industrination, men landets metoder möter motstånd från omvärlden. För att sätta press på Kina behöver EU nu samarbeta med USA och Japan. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:1epa)

Compatible Interests? The EU and China’s Belt and Road Initiative

Kinas ekonomiska utveckling och globala genomslagskraft ruckar på de balanser som har präglat världen sedan kalla krigets slut. Ett centralt led i den utvecklingen är infrastrukturprojektet BRI. I den här rapporten analyserar Svante E. Cornell och Niklas Swanström hur det påverkar EU:s närområde och utmanar EU-systemet. (2020:1)

Sieps podcast: EU och omvärlden

Poddgenre.jpg

EU och den globala ordningen: en översikt

EU och den globala ordningen: Hur kan EU bidra till att internationella organisationer genomför FN:s hållbarhetsmål? (Juni 2020)

I september 2015 antog FN:s medlemsländer de globala målen för hållbar utveckling – Agenda 2030. EU har införlivat målen med sitt eget arbete och är en stor global aktör inom alla berörda områden.

I den här översikten tecknar Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, en övergripande bild av utmaningarna för den multilaterala ordningen och EU:s möjligheter att främja hållbarhetsmålen.

Enligt författaren är det både önskvärt och möjligt för EU att inta en ledande global roll, men unionens styrka kommer sig inte nödvändigtvis av att tala unisont: inom EU gäller det snarare att verka för en större samsyn genom processer som bygger förtroende, och att utveckla handlingskraft – det räcker inte att hylla den multilaterala ordningen.

Översikt hållbarhetsmålen.PNG

Fler publikationer om EU:s externa relationer

Geopolitics and the Covid-19 pandemic: a distorted turn in EU external relations

EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen. (2020:5epa)

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (November 2019)

The EU and Belarus: seizing the opportunity?

EU:s förhållande till Belarus inom ramen för det Östliga partnerskapet är komplext. Landets auktoritära karaktär såväl som dess utrikespolitiska balansgång mellan EU och Euroasiatiska ekonomiska unionen försvårar genomförande av större reformprogram. Det skriver Elena A. Korosteleva, professor i internationell politik. (2016:13epa)

Coronakrisen påskyndar skyddet mot fientliga företagsuppköp

Efter finanskrisen köpte aktörer utanför EU upp undervärderade europeiska företag inom kritiska sektorer. Företeelsen ligger bakom förslaget att EU-länderna ska kunna granska och stoppa sådana uppköp. Arbetet med förslaget har påskyndats av pandemin – och nu agerar även Sverige för skärpt granskning av utländska investeringar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, sätter den svenska åtgärden i samband med EU:s nya industristrategi. (Maj 2020)

Handelspolitiken mellan EU och USA – omförhandling eller sammanbrott?

Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal. (September 2018)

Europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete

På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. I denna rapport ger Gunilla Herolf, statsvetare med inriktning på europeisk säkerhetspolitik, en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot. (2018:4)

Fiske i fjärran vatten: En studie om EU:s fiskeriavtal med utvecklingsländer

Fiskeriavtal med Europeiska unionen är en stor inkomstkälla för vissa utvecklingsländer. Intäkterna från att utländska flottor tillåts fiska på ens territorium kan ligga på 30–50 procent av statsbudgeten. Författarna Johan Blomquist, Cecilia Hammarlund och Staffan Waldo är verksamma vid AgriFood Economics Centre. (2016:12)

Lissabonfördraget och EU som utrikespolitisk aktör

The Lisbon Treaty 10 years on: Success or Failure?

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)

Anne Thies.jpg

Foto: Patricia Wadensjö

Anne Thies, docent vid University of Reading School of Law i Storbritannien, är en av författarna till en antologi om EU efter tio år med Lissabonfördraget. I sitt bidrag analyserar hon vad fördraget har inneburit för EU:s globala roll. Hon menar att EU:s internationella agerande har fått starkare rättsliga ramar sedan fördraget trädde i kraft, inte minst genom EU-domstolens praxis. Ett problem är dock att EU:s trovärdighet utmanas av rättsstatskrisen.

Antologin presenterades vid ett seminarium den 5 december 2019 (på engelska).

Läs en sammanfattning av seminariet (2 s, på svenska).

Rapportserie om Lissabonfördraget och EU:s yttre förbindelser

The Obsolescence of the European Neighbourhood Policy

Med Lissabonfördraget fick EU mandat att utveckla särskilda relationer till grannländerna. Vad har det mandatet inneburit för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som EU tog fram i kölvattnet av utvidgningen österut? Och hur har ENP på det hela taget utvecklats i ljuset av nya politiska realiteter? Steven Blockmans är professor i EU-rätt med inriktning på externa relationer och verksam vid tankesmedjan CEPS. (2017:4)

Inside and Outside: EU External Relations in Focus

Utrikespolitik har alltid omgärdats av viss sekretess och EU:s utrikespolitik utgör därvidlag inget undantag. Av hänsyn till säkerhet och internationella förhandlingar som förs i all förtrolighet, hanterar utrikespolitiska aktörer som ministerrådet och utrikestjänsten (EEAS) frågan genom att ”hemligstämpla” dokument. Deirdre Curtin och Christina Eckes är professorer i EU-rätt. (2016:13)