Tema: EU och sociala frågor

Europeiska kommissionens förslag om reglering av minimilöner har väckt diskussion. Sieps analyserar både denna fråga och andra frågor som rör det sociala Europa. (November 2020)

Här hittar du poddsamtal, publikationer och ett seminarium på temat EU och sociala frågor.

Poddsamtal: EU:s förslag om reglering av minimilöner

När kommissionens tidigare ordförande, Jean-Claude Juncker, tog initiativ till EU:s sociala pelare var det många som reagerade mot en skrivelse om att EU skulle verka för adekvata minimilöner i medlemsländerna. Man menade bland annat att EU saknar befogenheter att reglera lönefrågorna. Tre år senare, i oktober 2020, presenterade hans efterträdare Ursula von der Leyen ett förslag på en EU-lagstiftning om miniminivåer.

I detta poddsamtal från den 12 november 2020 diskuterar nationalekonomen Per Skedinger, rättsvetaren Erik Sjödin och författaren och journalisten Ylva Nilsson varför kommissionen anser att EU behöver regleringen och vilka utmaningar den innebär för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Samtalet modereras av Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.

 

Lyssna (48 min)

Poddgenre.jpg

Publikationer om EU-reglering av minimilöner

Reglering av minimilöner på EU-nivå – rätt väg att gå?

Europeiska kommissionen har nyligen tagit initiativ till EU-reglering av minimilöner. Mot överstatlig reglering talar dock såväl forskning som faktiska förhållanden. Det menar nationalekonomen Per Skedinger som pekar på att EU:s roll är viktigare när det gäller jämförelser och erfarenhetsutbyten. (2020:4epa)

Europeisk minimilön: rättslig grund och politiskt tryck

Europeiska kommissionen har på kort tid tagit idén om en minimilön från ord till handling. I Sverige har både arbetsmarknadsparter och politiska aktörer kommit med kritik och uttryckt oro för den svenska kollektivavtalsmodellen. Att EU har svaga befogenheter på området lär dock inte få frågan att försvinna från den politiska dagordningen. Det skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. (Februari 2020)

Mer om EU och sociala frågor

25 år med utstationering av arbetstagare till och från Sverige – Reglering, omfattning och arbetsmarknadseffekter

Med det svenska EU-inträdet kom nya typer av arbetskraftsmigration. Utstationering av arbetstagare är den form som har fått störst uppmärksamhet och har även lett till konflikt och lagändringar i Sverige. Idag är spelreglerna tydligare men har svag koppling till den alltmer komplexa lagstiftningen. Det skriver Erik Sjödin och Eskil Wadensjö, som också framhåller behovet av bättre statistik. (2020:8)

The European Pillar of Social Rights meets the Nordic model

I november 2017 antogs EU:s så kallade sociala pelare vid ett toppmöte i Göteborg. Initiativet kan leda till vissa förändringar men har i första hand ett symboliskt värde. Det menar Caroline de la Porte, professor i europeisk och jämförande socialpolitik, i en analys av samspelet mellan den sociala pelaren och den nordiska modellen. (2019:2epa)

Seminarium: Vad innebär egentligen Europas sociala dimension?

Den 22 september 2017 anordnades seminariet Vad innebär egentligen Europas sociala dimension? (på engelska) med syftet att klargöra begreppet "sociala Europa" och förslaget om den europeiska sociala pelaren.

Talare var Caroline de la Porte, professor vid Copenhagen Business School, Dorte Sindbjerg Martinsen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet, Göran von Sydow, forskare i statsvetenskap vid Sieps samt Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps.

Under seminariet diskuterades följande frågor:

  • Var ligger ansvaret för välfärdsstaterna – hos medlemsstaterna eller EU?

  • Vad kan den fria rörligheten för personer inom EU innebära för de nordiska välfärdsmodellerna?

  • Vad innebär EU:s befogenheter på arbetsmarknadsområdet för Sveriges arbetsmarknadsmodell?

Tidigare publikationer om EU och sociala frågor

Socializing the European Semester? Economic Governance and Social Policy Coordination in Europe 2020

Den europeiska planeringsterminen som infördes i början av eurokrisen – och utgör kärnan i EU:s nya institutionella ramverk för ekonomisk och social styrning – har väckt frågor om hur EU:s framväxande socioekonomiska styrning egentligen fungerar och vad den leder till. I den här rapporten hävdar Jonathan Zeitlin och Bart Vanhercke att det sedan 2011 har skett en gradvis ”socialisering” av den europeiska planeringsterminen. (2014:7)

Är EU en social marknadsekonomi? Sociala Europa - en antologi

Under en ganska lång period har EU:s medlemsstater försökt stöpa om EU i en mer socialt acceptabel form. Det har visserligen i stor utsträckning stannat vid ord och högtidliga förklaringar, men av Lissabonfördraget framgår att EU ska vara en social marknadsekonomi. I en antologi fördjupas innebörden av begreppet Sociala Europa. (2011:2op)