Tema: EU och sociala frågor

Europeiska kommissionens förslag om reglering av minimilöner har väckt diskussion. Sieps analyserar både denna fråga och andra frågor som rör det sociala Europa. (Mars 2024)

Här hittar du publikationer på temat EU och sociala frågor.

Europe’s Social Revival: From Gothenburg to Next Generation EU

Vid toppmötet i Göteborg 2017 enades EU:s ledare om en rad principer för att stärka medborgarnas sociala rättigheter och utjämna klyftor inom unionen. I denna analys granskar statsvetarna David Bokhorst och Sven Schreurs de EU-beslut som följt på området sedan dess. De kommer fram till att det har skett en verklig förändring och reflekterar över om den kan bli bestående. (2023:14epa)

The New EU Global Health Strategy: reflections on context and content

I höst kommer EU-kommissionen att presentera ett utkast till en ny EU-strategi för global hälsa. Det är ett bra läge för att fördjupa, bredda och konkretisera unionens arbete på området i linje med Agenda 2030. Det menar Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, i denna europapolitiska analys. (2022:15epa)

Europeisk minimilön: rättslig grund och politiskt tryck

Europeiska kommissionen har på kort tid tagit idén om en minimilön från ord till handling. I Sverige har både arbetsmarknadsparter och politiska aktörer kommit med kritik och uttryckt oro för den svenska kollektivavtalsmodellen. Att EU har svaga befogenheter på området lär dock inte få frågan att försvinna från den politiska dagordningen. Det skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. (Februari 2020)

The European Pillar of Social Rights meets the Nordic model

I november 2017 antogs EU:s så kallade sociala pelare vid ett toppmöte i Göteborg. Initiativet kan leda till vissa förändringar men har i första hand ett symboliskt värde. Det menar Caroline de la Porte, professor i europeisk och jämförande socialpolitik, i en analys av samspelet mellan den sociala pelaren och den nordiska modellen. (2019:2epa)

The European Health Data Space: Challenges and Opportunities

På EU-nivå förhandlas just nu ett förslag om att reglera användningen av hälsodata inom Europeiska unionen. I denna Europapolitiska analys granskar juristerna David Fåhraeus, Jane Reichel och Santa Slokenberga vad förslaget om ett ”europeiskt hälsodataområde” kan innebära för viktiga berörda parter: patienter, personal inom hälso- och sjukvården, privata företag och offentliga förvaltningar. (2024:2epa)

Reglering av minimilöner på EU-nivå – rätt väg att gå?

Europeiska kommissionen har nyligen tagit initiativ till EU-reglering av minimilöner. Mot överstatlig reglering talar dock såväl forskning som faktiska förhållanden. Det menar nationalekonomen Per Skedinger som pekar på att EU:s roll är viktigare när det gäller jämförelser och erfarenhetsutbyten. (2020:4epa)

25 år med utstationering av arbetstagare till och från Sverige – Reglering, omfattning och arbetsmarknadseffekter

Med det svenska EU-inträdet kom nya typer av arbetskraftsmigration. Utstationering av arbetstagare är den form som har fått störst uppmärksamhet och har även lett till konflikt och lagändringar i Sverige. Idag är spelreglerna tydligare men har svag koppling till den alltmer komplexa lagstiftningen. Det skriver Erik Sjödin och Eskil Wadensjö, som också framhåller behovet av bättre statistik. (2020:8)

Tidigare publikationer om EU och sociala frågor

Social Housing in Europe

Europeiska unionen har ingen direkt kompetens inom bostads­politiken. Bostads­frågor har dock blivit allt viktigare i hela unionen, särskilt i samband med den globala finans­krisen. (2015:17epa)

Är EU en social marknadsekonomi? Sociala Europa - en antologi

Under en ganska lång period har EU:s medlemsstater försökt stöpa om EU i en mer socialt acceptabel form. Det har visserligen i stor utsträckning stannat vid ord och högtidliga förklaringar, men av Lissabonfördraget framgår att EU ska vara en social marknadsekonomi. I en antologi fördjupas innebörden av begreppet Sociala Europa. (2011:2op)

Socializing the European Semester? Economic Governance and Social Policy Coordination in Europe 2020

Den europeiska planeringsterminen som infördes i början av eurokrisen – och utgör kärnan i EU:s nya institutionella ramverk för ekonomisk och social styrning – har väckt frågor om hur EU:s framväxande socioekonomiska styrning egentligen fungerar och vad den leder till. I den här rapporten hävdar Jonathan Zeitlin och Bart Vanhercke att det sedan 2011 har skett en gradvis ”socialisering” av den europeiska planeringsterminen. (2014:7)