Tema: EU-ordförandeskapet
Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd roterar mellan medlemsländerna var sjätte månad. På den här temasidan sammanställs analyser, seminarier och utbildningar på temat EU-ordförandeskapet. (Januari 2022)
Webbinarium 2 februari: Hur stor makt har det roterande ordförandeskapet? Vad kan man vänta sig av Frankrike?
Vilken roll spelar rådsordförandeskapet i EU:s institutionella system? Frankrike har en ambitiös plan för sitt halvår på posten, och Sverige förbereder sitt ordförandeskap som infaller under första halvåret 2023. Vid detta webbinarium diskuteras det roterande ordförandeskapets inflytande över Europapolitikens riktning.
EU-ordförandeskapet: analyser
Entrepreneurs of Compromise? The Rotating Presidency of the Council of the EU after Lisbon
I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll. (2022:3epa)
A Political Presidency: the 2022 French Presidency of the Council of the European Union
Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris. (2022:2epa)
EU-ordförandeskapet och unionens dagordning
Ett ordförandeland har i uppgift att föra den gemensamma dagordningen framåt men kan även sätta en nationell prägel på de sex månaderna vid rodret. Denna möjlighet diskuterades under ett webbinarium den 26 maj 2021. Med Mats Engström, författare till en analys om ämnet, Annika Lindblom, Miljöministeriet i Finland, Jan Olsson, Statsrådsberedningen, och Pierre Schellekens, enhetschef vid EU-kommissionen.
Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö
Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)
Utbildning om EU-ordförandeskapet
Det svenska ordförandeskapet 2023 - vad ska myndigheter göra?
Myndigheter har en central roll i Sveriges EU-arbete. En funktion är att ge stöd till regeringen i beslutsprocessen, vilket blir extra viktigt under ett ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Inför ett ordförandeskap behöver myndigheterna också vara förberedda på att bidra genom att lyfta fram nationella perspektiv i aktuella EU-frågor.
Vad svenska myndigheter ska göra under Sveriges EU-ordförandeskap är ämnet för en halvdagsutbildning som går att beställa av Sieps. Föreläsare är Göran von Sydow, direktör vid Sieps, och Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps.
Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:
- Vad innebär, rent konkret, ett ordförandeskap i ministerrådet
- Vad händer före, under och efter ett ordförandeskap på nationell nivå
- Vilken är myndigheternas roll under ett ordförandeskap
- Hur kan och bör myndigheter förbereda sig
- Vikten av diplomati och kunskaper