EU:s migrationspakt, flyktingsituationen med anledning av kriget i Ukraina, utmaningarna för EU:s gränsbyrå Frontex. Publikationer om dessa och fler frågor som rör EU:s asyl- och migrationspolitik finns på denna temasida. (Maj 2024)
Sedan 2015 har antalet gränskontroller ökat inom Schengenområdet. EU-kommissionen har därför tagit initiativ till att ”rädda Schengen”. Den överenskommelse som nu ligger på bordet lär dock inte återställa det gränsfria området fullt ut, enligt Steve Peers, expert på EU-rätt. (2024:12epa)
Flera europeiska länder arbetar med idéer om att flytta mottagandet av asylsökande till andra stater. Genom avtal med Albanien respektive Rwanda har Italien och Storbritannien kommit längst. I detta perspektiv analyserar Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, vad diskussionen handlar om och varför ”externalisering” inte är en trovärdig strategi. (Mars 2024)
Med talangpartnerskap vill EU-kommissionen lösa bristen på utbildad arbetskraft i EU och bygga migrationssamarbeten med länder utanför unionen. I denna analys undersöker Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, talangpartnerskapens potential och nytta i Sverige och EU. Han menar att även om det inte är en helhetslösning är konceptet värt att satsa på. (2023:16epa)
Rädslan för en ny migrationskris har fått EU att återigen rikta blicken utåt för att hitta lösningar på växande utmaningar. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, tittar närmare på några aktuella förslag på EU-nivå som rör den ”externa dimensionen” av EU:s migrationspolitik. Förslagen diskuteras samtidigt som medlemsstaterna förhandlar om en reform av det gemensamma asylsystemet. En slutsats är att EU:s ökade tryck på tredjeländer kan skada den anda av partnerskap som krävs på området. (Februari 2023)
EU agerade snabbt och med anmärkningsvärd enighet när Rysslands invasion av Ukraina försatte miljontals människor på flykt. Här finns en rad lärdomar att dra för EU:s framtida asylpolitik, menar forskarna Bernd Parusel och Valeriia Varfolomieieva i denna Europapolitiska analys. (2022:16epa)
EU:s medlemsstater har rättsliga skyldigheter gentemot människor som söker skydd. Det följer av att de har anslutit sig till EU och Europarådet samt undertecknat och ratificerat internationella människorättskonventioner. I denna rapport reder juristerna Elspeth Guild och Maja Grundler ut minimikraven på EU-medlemmar när det gäller skyddssökande. (2024:1)
Nära sex miljoner ukrainska flyktingar lever i EU under skydd av det tillfälliga massflyktsdirektivet. Dessa riskerar att hamna i limbo när direktivet löper ut i början av 2025. I denna europapolitiska analys undersöker Meltem Ineli Ciğer, expert på migrationslagstiftning, möjligheterna att undvika detta läge. (2023:11epa)
Frontex, som bevakar EU:s yttre gränser, riskerar att åsidosätta grundläggande rättigheter när medlemsstater begår lagbrott. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, menar dock att det saknas bra alternativ till att Frontex närvarar vid de yttre gränserna. Däremot behöver byråns strukturer och arbetssätt bli bättre. Ansvaret kommer att vila på den nya verkställande direktör som snart tillträder – men också på aktörer utanför Frontex. (2022:22epa)
Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har miljontals människor tvingats fly, varav de flesta till länder inom EU. EU har därför valt att aktivera massflyktsdirektivet, som ger flyktingar från Ukraina tidsbegränsat skydd inom unionen. Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, förklarar hur detta hittills mindre kända direktiv fungerar. (April 2022)
Migrationspakten
EU:s migrationspakt är kommissionens förslag på en ny asyl- och migrationspolitik för unionen. Pakten innehåller bland annat nya förslag som reglerar solidaritet mellan EU:s länder, gränsförfaranden, screening och ansvar. Enligt folkrättsprofessorn Rebecca Thorburn Stern innehåller pakten mest omformuleringar av gamla idéer, och vad solidaritet faktiskt innebär är inte helt tydligt. (2021:13epa)
Efter flyktingkrisen och lång tids oenighet har Europeiska kommissionen presenterat nya lagförslag om asyl och migration. Ett omdiskuterat förslag är att medlemsstater ska kunna välja mellan att ta emot asylsökande från andra medlemsstater eller att hjälpa till med att skicka tillbaka asylsökande till ursprungsländerna. Förslaget innebär dock att oförenliga värden byggs in i EU-systemet. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (Oktober 2020)
Tidigare publikationer om asyl och migration
Enligt EU:s fördrag ska unionens politik för gränskontroll, asyl och invandring styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning. EU har också beslutat att medlemsstaterna ska dela på ansvaret för asylsökande, bland annat att asylsökande från Italien och Grekland ska omfördelas till övriga medlemsländer. Eleni Karageorgiou är doktorand vid juridiska institutionen, Lunds universitet. (2016:14epa)
Den här rapporten föreslår ett sätt för EU:s medlemsstater att bryta dödläget i asyl- och flyktingpolitiken. Författarna, ekonomerna Jesús Fernández-Huertas Moraga och Hillel Rapoport, undersöker hur fysisk och finansiell solidaritet kan kombineras i ett system som tillåter att länderna betalar för att minska sin flyktingkvot. (2016:7)
De flyktingströmmar som har nått EU:s gränser under 2015 och 2016 har inneburit en utmaning för det internationella asylsystemet. Hur det enskilda medlemslandet svarar på uppmaningarna att ta emot människor på flykt synliggör faktiska skillnader i hur länderna tolkar regelverken, skillnader som annars är mindre uppenbara. Rebecca Thorburn Stern är docent i internationell rätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. (2016:10epa)
Den illegala invandringen ökar i takt med att antalet migranter blir allt fler. I denna Europapolitiska analys diskuterar ekonomerna Pia M. Orrenius och Madeline Zavodny den illegala migrationen i EU ur ett ekonomiskt perspektiv. (2016:2epa)
