Valet till Europaparlamentet 2024 stärkte den politiska högern. Samtidigt pekar den samlade bilden på både splittring och kontinuitet. I denna tidiga utvärdering analyserar statsvetarna Simon Hix (EUI), Göran von Sydow och Valentin Kreilinger (Sieps) valresultatet och diskuterar konsekvenserna för EU:s politiska inriktning. (2024:16epa)

Efter att ha valts till EU-kommissionens ordförande 2019 förklarade Ursula von der Leyen att hon skulle leda en ”geopolitisk” kommission. I denna analys visar statsvetaren Calle Håkansson att denna ambition fick större genomslag än väntat. Utvecklingen under den gångna mandatperioden pekar dessutom på en fortsatt aktiv och strategisk EU-kommission. (2024:7epa)

EU växer, igen. Inom en snar framtid kan Europeiska unionen ha så många som 35 medlemmar och behöver därför förändras. Mot den bakgrunden har Sieps bett ledande experter att överväga vad de anser att unionen kan eller bör göra för att kunna omfatta fler medlemsstater – för att bli Fit for 35. (2023:2op)

Med en ny dom har EU-domstolen stärkt allmänhetens rätt till insyn i handlingar från ministerrådet, även när de utgör förberedelser för formella beslut. I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, vilka värden som står på spel när beslutsunderlag görs – och inte görs – tillgängliga för allmänheten. (Februari 2023)

Nu har tre år gått sedan den nuvarande EU-kommissionen tillträdde. I denna Europapolitiska analys utvärderar tre forskare vad EU:s stora institutioner – kommissionen, parlamentet och rådet – har åstadkommit hittills och hur deras samarbete har fungerat. (2022:21epa)

Under det senaste decenniet har EU spelat en central roll när det gäller krishantering, alltifrån statsskuldskrisen till covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Hur EU har klarat att hantera olika kriser – och hur unionens krishanteringsförmåga kan förbättras – diskuteras i denna antologi. Med bidrag av Christian Kreuder-Sonnen, Vivien A. Schmidt, Astrid Séville och Jonathan White. (2022:1op)

Finns det tillräckligt politiskt ansvarsutkrävande i styrningen av EU? Kan och vill allmänheten och dess representanter ställa beslutsfattarna till svars för deras beslut? Yannis Papadopoulos, professor i statsvetenskap, undersöker mekanismerna för horisontellt och vertikalt ansvarsutkrävande gentemot EU-institutionerna och utvärderar hur effektiva de är. (2021:4)

Coronapandemin har gett upphov till nya sätt att fatta beslut i EU. Hur det har påverkat EU:s lagstiftning och demokrati granskas av Valentin Kreilinger vid Sieps och Selma Bendjaballah vid Sciences Po Paris. Effekterna ställs mot långsiktiga tendenser för EU:s lagstiftningsarbete i stort. (2021:12epa)

Upphovet till debatten om EU:s framtid är de många utmaningar som unionen behöver tackla: globalisering, farhågor kring säkerheten, populismens framväxt, den tekniska utvecklingen, brexit. En underliggande framtidsfråga handlar om legitimitet och demokrati. I en antologi framtagen i samarbete med Utrikespolitiska Institutet bidrar Christopher J. Bickerton, Ulrike Guérot, Ivan Krastev, Almut Möller och Frank Schimmelfennig med sina perspektiv på EU:s framtidsfrågor. (Maj 2019)

Att stärka partnerskapet med Europaparlamentet är en av prioriteringarna för Europeiska kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Ett förslag som har väckt frågor gäller parlamentets initiativrätt. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, reder ut vad det kan innebära i praktiken. (December 2019)

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)