De nationella parlamenten har fått en allt större roll i EU:s arbete. Genom den politiska dialogen har de möjlighet att interagera direkt med kommissionen. I denna Europapolitiska analys undersöker Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur nationella parlament kan använda dialogen och föreslår sätt att öka dess betydelse. (2023:6epa)

Demokratin som styrelseform är under press – från populism, expertstyre och konkurrerande styrelseformer. Det gäller både den nationella demokratin och EU:s demokratiska system, som länge har kritiserats för att vara bristfällig. I den här volymen diskuteras hur EU:s representativa demokrati kan förändras, för att den ska kunna överleva och fungera effektivt. Med bidrag från Ben Crum, Valentin Kreilinger, Christopher Lord, Sonja Puntscher Riekmann och Göran von Sydow. (2022:2op)

Förslag till EU-lagstiftning behandlas allt oftare genom triloger: informella trepartssamtal mellan EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I denna analys beskriver Jakob Lewander och Anna Wetter Ryde, utredare respektive forskare vid Sieps, hur triloger fungerar och vad de informella förhandlingarna innebär för demokratin. (2022:8epa)

Konferensen om Europas framtid vänder sig till EU-medborgarna för att de ska diskutera unionens framtid. Men även EU-institutioner har varit involverade. I den här rapporten undersöker statsvetarna Karl Magnus Johansson och Tapio Raunio vilket inflytande de stora Europapartierna har haft över konferensens agenda. (2022:2)

Finns det tillräckligt politiskt ansvarsutkrävande i styrningen av EU? Kan och vill allmänheten och dess representanter ställa beslutsfattarna till svars för deras beslut? Yannis Papadopoulos, professor i statsvetenskap, undersöker mekanismerna för horisontellt och vertikalt ansvarsutkrävande gentemot EU-institutionerna och utvärderar hur effektiva de är. (2021:4)

Coronapandemin har gett upphov till nya sätt att fatta beslut i EU. Hur det har påverkat EU:s lagstiftning och demokrati granskas av Valentin Kreilinger vid Sieps och Selma Bendjaballah vid Sciences Po Paris. Effekterna ställs mot långsiktiga tendenser för EU:s lagstiftningsarbete i stort. (2021:12epa)

Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris. (2022:2epa)

Upphovet till debatten om EU:s framtid är de många utmaningar som unionen behöver tackla: globalisering, farhågor kring säkerheten, populismens framväxt, den tekniska utvecklingen, brexit. En underliggande framtidsfråga handlar om legitimitet och demokrati. I en antologi framtagen i samarbete med Utrikespolitiska Institutet bidrar Christopher J. Bickerton, Ulrike Guérot, Ivan Krastev, Almut Möller och Frank Schimmelfennig med sina perspektiv på EU:s framtidsfrågor. (Maj 2019)

Att stärka partnerskapet med Europaparlamentet är en av prioriteringarna för Europeiska kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Ett förslag som har väckt frågor gäller parlamentets initiativrätt. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, reder ut vad det kan innebära i praktiken. (December 2019)

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)