Tema: EU:s demokratiska system
Under detta tema finns Sieps publikationer och seminarier som rör demokrati och styrelseformer i EU. (Februari 2023)
Under detta tema finns Sieps publikationer och seminarier som rör demokrati och styrelseformer i EU. (Februari 2023)
Aspekter som tas upp under detta tema är bland annat legitimitet, effektivitet, institutionella frågor och ansvarsutkrävande. Här tas även EU:s framtidskonferens upp.
Med en ny dom har EU-domstolen stärkt allmänhetens rätt till insyn i handlingar från ministerrådet, även när de utgör förberedelser för formella beslut. I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, vilka värden som står på spel när beslutsunderlag görs – och inte görs – tillgängliga för allmänheten. (Februari 2023)
Nu har tre år gått sedan den nuvarande EU-kommissionen tillträdde. I denna Europapolitiska analys utvärderar tre forskare vad EU:s stora institutioner – kommissionen, parlamentet och rådet – har åstadkommit hittills och hur deras samarbete har fungerat. (2022:21epa)
Under det senaste decenniet har EU spelat en central roll när det gäller krishantering, alltifrån statsskuldskrisen till covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Hur EU har klarat att hantera olika kriser – och hur unionens krishanteringsförmåga kan förbättras – diskuteras i denna antologi. Med bidrag av Christian Kreuder-Sonnen, Vivien A. Schmidt, Astrid Séville och Jonathan White. (2022:1op)
Demokratin som styrelseform är under press – från populism, expertstyre och konkurrerande styrelseformer. Det gäller både den nationella demokratin och EU:s demokratiska system, som länge har kritiserats för att vara bristfällig. I den här volymen diskuteras hur EU:s representativa demokrati kan förändras, för att den ska kunna överleva och fungera effektivt. Med bidrag från Ben Crum, Valentin Kreilinger, Christopher Lord, Sonja Puntscher Riekmann och Göran von Sydow. (2022:2op)
Förslag till EU-lagstiftning behandlas allt oftare genom triloger: informella trepartssamtal mellan EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I denna analys beskriver Jakob Lewander och Anna Wetter Ryde, utredare respektive forskare vid Sieps, hur triloger fungerar och vad de informella förhandlingarna innebär för demokratin. (2022:8epa)
Partierna och framtidskonferensen
Konferensen om Europas framtid vänder sig till EU-medborgarna för att de ska diskutera unionens framtid. Men även EU-institutioner har varit involverade. I den här rapporten undersöker statsvetarna Karl Magnus Johansson och Tapio Raunio vilket inflytande de stora Europapartierna har haft över konferensens agenda. (2022:2)
Under konferensen om EU:s framtid har unionens medborgare getts inflytande över vilken riktning det europeiska samarbetet ska ha. Europapartierna har spelat en viktig roll i konferensens utformning. Vid ett webbinarium den 30 mars ställs frågan hur stort inflytande Europapartierna har haft, och hur inflytandet har gestaltat sig.
Vid webbinariet presenterar Karl Magnus Johansson, affilierad professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, och Tapio Raunio, professor i statsvetenskap vid Tammerfors universitet, en ny Sieps-rapport som analyserar de europeiska partiernas inflytande över konferensens dagordning och innehåll.
Webbinarium om EU:s informella beslutsprocess
EU:s informella lagstiftningsprocess, trilogen, förenklar förhandlingarna mellan rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen men försämrar insynen i beslutsprocessen. Institutionerna har delvis anpassat sina arbetsmetoder för att öka öppenheten, men frågan är om det räcker. Detta diskuterades under ett webbinarium den 16 februari 2022.
Under webbinariet, som hölls på svenska, presenterade Anna Wetter Ryde och Jakob Lewander, forskare respektive utredare vid Sieps, sin kommande analys av nyttorna och problemen med EU:s informella beslutsprocess. Därefter följde en diskussion tillsammans med Jytte Guteland, EU-parlamentariker (S), Daniel Svensson, chef för kansliet för samordning av EU-frågor på Statsrådsberedningen samt Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige. Moderator var Ylva Nilsson, journalist.
Webbinarium om ansvarsutkrävande
Möjligheten att ställa politiska beslutsfattare till svars är ett grundläggande demokratiskt värde. Men i EU:s komplexa politiska flernivåsystem är det inte alltid medborgarna kan se vem som ansvarar för besluten. Det politiska ansvarsutkrävandet sker därför oftare genom att EU:s institutioner håller varandra ansvariga. Systemets styrkor och svagheter diskuterades under ett webbinarium den 6 oktober 2021.
Webbinariet (på engelska) inleddes med en presentation av Yannis Papadopolous, professor i statsvetenskap vid Universitetet i Lausanne, där han sammanfattade sin Sieps-rapport, Political accountability in EU multi-level governance: the glass half-full. Efter presentationen diskuteras frågorna i en forskarpanel bestående av Katrin Auel, statsvetare och forskningschef, Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap och Deirdre Curtin, professor i EU-rätt. Moderator var Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.
Publikationer
Finns det tillräckligt politiskt ansvarsutkrävande i styrningen av EU? Kan och vill allmänheten och dess representanter ställa beslutsfattarna till svars för deras beslut? Yannis Papadopoulos, professor i statsvetenskap, undersöker mekanismerna för horisontellt och vertikalt ansvarsutkrävande gentemot EU-institutionerna och utvärderar hur effektiva de är. (2021:4)
Coronapandemin har gett upphov till nya sätt att fatta beslut i EU. Hur det har påverkat EU:s lagstiftning och demokrati granskas av Valentin Kreilinger vid Sieps och Selma Bendjaballah vid Sciences Po Paris. Effekterna ställs mot långsiktiga tendenser för EU:s lagstiftningsarbete i stort. (2021:12epa)
Från maj 2021 och ett år framåt pågår konferensen om EU:s framtid, där EU-medborgarna inbjuds att delta. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, beskriver formerna för konferensen och förväntningarna på vad den kan åstadkomma. (2021:14epa)
Nöden har ingen lag, heter det. Men vad kan hända när statsapparater är fria att verka utanför de ordinarie lagarna? I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, skillnader mellan EU-ländernas nödlagar och hur de påverkar EU-samarbetet. En slutsats är att coronakrisen manar till ökad samsyn mellan medlemsstaterna om nödtillståndets karaktär. (Augusti 2020)
Ordförandeskapet i rådet
Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris. (2022:2epa)
I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll. (2022:3epa)
Frankrike, Tjeckien och Sverige ingår i den trio som i tur och ordning innehar ordförandeskapet under 2022 och första halvan av 2023. Under detta webbinarium (på engelska) diskuterades såväl trions betydelse som ordförandeskapets roll i EU:s institutionella system och inflytande över Europapolitikens riktning.
Talare var Olivier Rozenberg, docent vid Sciences Po i Paris, och Austė Vaznonytė, affilierad forskare i statsvetenskap vid Ghents universitet, som presenterade sina Europapolitiska analyser i ämnet, Etienne de Gonneville, Frankrikes ambassadör till Sverige och Eva Sjögren, chef för EU-kansliet vid Statsrådsberedningen. Göran von Sydow, direktör vid Sieps, var moderator.
Ordförandelandets dagordningsmakt
Huvuduppgiften för det land som är ordförande i rådet är att föra EU:s gemensamma dagordning framåt. Finns det ändå utrymme för att sätta en nationell prägel på de sex månaderna? Detta diskuterades vid ett webbinarium den 26 maj 2021.
Talare var Mats Engström – som presenterade en analys med fokus på miljöområdet och Sveriges kommande ordförandeskap under första halvåret 2023 – Annika Lindblom, Miljöministeriet i Finland, Jan Olsson, Statsrådsberedningen och Pierre Schellekens, enhetschef vid EU-kommissionen. Moderator var Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Webbinariet hölls på svenska.
Tidigare publikationer
Upphovet till debatten om EU:s framtid är de många utmaningar som unionen behöver tackla: globalisering, farhågor kring säkerheten, populismens framväxt, den tekniska utvecklingen, brexit. En underliggande framtidsfråga handlar om legitimitet och demokrati. I en antologi framtagen i samarbete med Utrikespolitiska Institutet bidrar Christopher J. Bickerton, Ulrike Guérot, Ivan Krastev, Almut Möller och Frank Schimmelfennig med sina perspektiv på EU:s framtidsfrågor. (Maj 2019)
Att stärka partnerskapet med Europaparlamentet är en av prioriteringarna för Europeiska kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Ett förslag som har väckt frågor gäller parlamentets initiativrätt. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, reder ut vad det kan innebära i praktiken. (December 2019)
Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)
Trots brexit och förhandlingar om ett fördjupat EMU har medlemsstaternas relativa inflytande i rådet inte förändrats nämnvärt. Med undantag för Storbritannien behåller länderna sina positioner och Sverige är fortsatt efterfrågat som samarbetspartner. (2019:6epa)
Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör. (Juni 2019)
Sedan 1990-talet har EU:s myndigheter blivit fler och fått mer att säga till om. Samtidigt har reglerna för kontroll och ansvar inte hållit jämna steg med den utvecklingen. Det skriver Ellen Vos, professor i EU-rätt vid universitetet i Maastricht. (2018:1)