Tema: EU:s konstitutionella system
EU-rättens företräde, de nationella domstolarnas roll i EU, ramarna för EU:s befogenheter. Det är exempel på ämnen som tas upp under temat EU:s konstitutionella system. (November 2022)
Här nedan hittar du publikationer och seminarier på temat EU:s konstitutionella system. Analyser om rättsstatsprincipen och EU:s rättighetsstadga finns under separata teman.
European Citizenship in a Constitutional Context: where the ‘social’ coexists with the ‘market’
I år är det 30 år sedan EU-medborgarskapet formaliserades. Professor Theodore Konstadinides beskriver i denna Europapolitiska analys två sätt att se på dessa medborgerliga rättigheter: ett marknadsbetonat och ett som betonar sociala aspekter. Författaren beskriver bakgrunden till denna distinktion och ifrågasätter hur användbar den är. (2022:20epa)
EU ska inte behöva en medielag
EU-kommissionen har aviserat ett förslag till EU-lagstiftning om mediefrihet, European Media Freedom Act (EMFA). Förslagets innehåll är ännu inte känt men diskussionerna är redan igång. I detta perspektiv delar Anna Wetter Ryde och Valeriia Varfolomieieva, forskare i juridik respektive forskningsassistent vid Sieps, sin syn på behovet av en utökad europeisk medielagstiftning. (Augusti 2022)
The Commission v the Member States: who wins in court, and why?
Överträdelseärenden i EU-domstolen är inte så enkla för kommissionen att vinna som tidigare forskning antagit. I denna Europapolitiska analys visar Markus Johansson och Olof Larsson, båda forskare vid Göteborgs universitet, att medlemsstaterna opponerar sig mot kommissionen på sätt som tidigare varit okänt, vilket påverkar kommissionens möjligheter att nå framgång. (2022:18epa)
Domstolarnas roll i EU
Kan nationella domstolar påverka EU-rätten genom förhandsavgörandeprocessen?
I samband med att en nationell domstol begär ett tolkningsbesked från EU-domstolen kan den tillkännage sin egen syn på saken och de argument som den anser är betydelsefulla för frågan. I denna analys undersöker Anna Wallerman Ghavanini, lektor i processrätt och docent i EU-rätt, om nationella domstolar kan påverka EU-rättens utveckling genom att motivera sina begäranden. (2022:9epa)
Förhandsavgöranden av EU-domstolen 1995–2020. Genomslag och betydelse i Sverige
Sedan Sveriges EU-inträde har svenska domstolar tillämpat EU-rätten lojalt. Samtidigt har de varit återhållsamma med att fråga EU-domstolen hur unionsrätten ska tolkas. Genom att oftare begära tolkningsbesked, så kallade förhandsavgöranden, skulle Sverige kunna påverka den europeiska rättsutvecklingen i högre grad. Det skriver Ulf Bernitz, professor em. i europeisk integrationsrätt. (2021:2)
Tjugofem år av Europarätt i Sverige
Att Europarätten blev en del av svensk rätt 1995 har lett till genomgripande förändringar, främst för enskildas rättigheter. Utvecklingen har också stärkt domstolarnas roll och minskat lagstiftarnas inflytande. Det skriver forskarna Jane Reichel och Karin Åhman. (2020:5)
EU-rättens företräde utesluter inte rätten att kontrollera EU
Våren 2020 kom en dom från den tyska författningsdomstolen som väckte debatt. Domen underkände ett stödprogram till följd av eurokrisen och ansågs utmana EU-rättens företräde, underblåsa hoten mot rättsstaten och äventyra EU:s planer på stödpaket med anledning av pandemin. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, lyfter fram debattens principfrågor och pekar på nyttan som Tysklands högsta rättsinstans trots allt bidrar med. (April 2021)
Nationella domstolar: en balanserande kraft mellan europeisk integration och nationell suveränitet
För att tolka EU-rätten kan nationella domstolar behöva ett förhandsavgörande från EU-domstolen. När domstolar vänder sig dit anses de stärka den rättsliga integrationsprocessen. Men genom att undersöka hur de agerar ger statsvetaren Karin Leijon en mer nyanserad bild av deras bidrag till integrationen. (2020:3epa)
Pandemin och det konstitutionella systemet
Restricting human rights in the Member States during the COVID-19 pandemic: What does it mean for the EU?
Under coronapandemin har de flesta medlemsstater i EU sett sig nödgade att frånta sin befolkning vissa medborgerliga och politiska rättigheter. Åtgärderna har varierat men har påverkat de demokratiska systemen i medlemsstaterna. Vilka konsekvenser får detta agerande för EU:s juridiska system? Den frågan undersöker Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, genom att analysera vad det Europarättsliga ramverket föreskriver när det gäller åsidosättande av de mänskliga rättigheterna. (2021:18epa)
Nöden kräver samsyn: undantagstillstånd i coronakrisen
Nöden har ingen lag, heter det. Men vad kan hända när statsapparater är fria att verka utanför de ordinarie lagarna? I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, skillnader mellan EU-ländernas nödlagar och hur de påverkar EU-samarbetet. En slutsats är att coronakrisen manar till ökad samsyn mellan medlemsstaterna om nödtillståndets karaktär. (Augusti 2020)
Sveriges rättsväsende efter 25 år i EU
Sverige och Europarätten sedan 1995
Med anledning av att Sveriges EU-medlemskap fyllde 25 år under 2020 har Sieps publicerat flera studier som belyser medlemskapets effekter på olika områden. Studierna presenterades under ett heldagsseminarium den 2 oktober 2020.
Här till vänster kan du se den programdel som rör den rättsliga integrationen och EU-medlemskapets påverkan på svenskt rättsväsende. Medverkade gjorde Jane Reichel, professor i juridik vid Stockholms universitet, Karin Åhman, universitetslektor i statsrätt, Stockholms universitet och Ulf Bernitz, professor emeritus i juridik, Stockholms universitet.
Ramarna för EU:s befogenheter
Den rättsliga grunden för beslut på EU-nivå
EU:s befogenheter framgår av EU:s fördrag: de frågor som inte uttryckligen tilldelats EU är medlemsstaternas ansvar. Därför måste EU peka ut en rättslig grund när unionen lagstiftar. Samtidigt behöver EU lösa nya politiska problem i takt med att världen förändras, vilket skapar en spänning mellan politik och juridik.
Detta var ämnet för ett seminarium som Sieps anordnade den 10 oktober 2019, med fokus på förändringar över tid inom miljörätt, civilrätt och straffrätt. Talare var Åsa Romson, forskare i miljörätt, Erik Sjödin, universitetslektor i civilrätt och Annika Sumoinen, universitetslektor i straffrätt. Kommentator var Sverker Gustavsson, professor emeritus i statskunskap. Modererade gjorde Anna Wetter Ryde och Maria Wiberg, båda forskare i juridik vid Sieps.
Kommunerna och EU-rätten
De svenska kommunerna i EU:s konstitutionella system
EU-rätten förändrar inte kommunernas självstyre men kan påverka deras uppgifter och politiska handlingsutrymme. Kunskap om regelverket är således en förutsättning för att kommunerna ska kunna ta tillvara sina intressen. Det skriver Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet. (2019:1)
Tidigare publikationer om systemet för förhandsavgöranden
Förhandsavgöranden av EU-domstolen: Utvecklingen av svenska domstolars hållning och praxis 2010-2015
Sverige fick under föregående decennium kritik från EU-kommissionen för att svenska domstolar sällan hörde av sig till EU-domstolen för tolkning av EU-rätten inom ramen för s.k. förhandsavgöranden. Ulf Bernitz är professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. (2016:9)
Förhandsavgöranden av EU-domstolen – Svenska domstolars hållning och praxis
De svenska domstolarna ingår numera i en rättsordning som omfattar hela EU och deras praxis. När det gäller att begära förhandsavgörande från EU-domstolen är detta centralt för EU-rättens genomslag i Sverige. Det skriver Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. (2010:2)