Tema: EU:s miljö- och klimatpolitik

Grön omställning är en prioriterad fråga för både EU och Sverige. Sieps analyserar olika aspekter av EU:s miljö- och klimatpolitik. (Maj 2021)

Här nedan hittar du Sieps analyser, poddsamtal och seminarier på temat EU:s miljö- och klimatpolitik.

Analys: ordförandelandets utrymme att påverka EU:s dagordning

Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

Poddsamtal: gröna given och pandemin

Gröna given, corona och EU:s återhämtning

Kort efter det att Europeiska kommissionen tillträdde 2019 presenterades den gröna given. Programmet kan ses som det mest ambitiösa som kommissionen har lagt fram på miljöområdet under åtminstone de senaste 15 åren. Hur pandemin kan komma att påverka EU:s gröna satsning diskuterades i ett poddsamtal från den 16 juni 2020.

Med Mats Engström, analytiker med inriktning på miljöfrågor och senior rådgivare vid Sieps, Åsa Westlund, ordförande i riksdagens EU-nämnd och ledamot i Sieps insynsråd samt Göran von Sydow, direktör vid Sieps.

Lyssna här (30 min)

Podd nr 2 (2).jpg

Publikationer om klimat och miljö

Sverige, EU-medlemskapet och kontrollen av farliga kemikalier

Inför Sveriges EU-inträde fanns en oro för att kemikaliekontrollen skulle försvagas. Istället höjdes skyddskraven inom EU, bland annat som ett resultat av svensk påverkan. Lärdomar från Sveriges arbete med kemikaliefrågor kan underlätta framgångar på fler politikområden i EU. Det skriver Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps. (2020:9)

Green paths through a pandemic

Den pågående pandemikrisen har skapat osäkerhet för den gröna given – EU-kommissionens ambitiösa plan för framsteg på miljö- och klimatområdet. Vad kan beslutsfattare göra om de vill att given ska ge resultat? Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, identifierar sex handlingsvägar. (2020:8epa)

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (November 2019)

Hur framgångsrik blir den gröna given?

EU-kommissionens höjda ambitioner på miljö- och klimatområdet kan stärka EU – men testar också unionens sammanhållning och relationer med omvärlden. Den gröna given kan därför komma att påverka den europeiska integrationsprocessen. Det skriver Mats Engström, analytiker och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad. Författaren Jan Darpö är professor i miljörätt. (2019:9epa)

Seminarium om gröna given och Agenda 2030

Europeiska gröna given och Agenda 2030: En hållbar framtid för Europa?

Vid ett seminarium den 14 februari 2020 diskuterades EU:s arbete med hållbarhet och dess inverkan på europeiska företag, institutioner och medlemsstater, bland annat när det gäller hållbarhetsredovisning och hållbar finansiering.

Gröngivseminarium.PNG

Med Eva Svedling, statssekreterare åt miljö- och klimatminister Isabella Lövin, Susanne Arvidsson, docent vid Lunds universitet, Eva Lindström, Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten, Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för Europeiska kommissionens representation i Sverige. Längst till vänster: Annika Ström Melin, journalist och författare, som modererade.

Sammanfattning av seminariet (2 s)

 

SiKGröngiv.PNG