EU:s ”gröna giv” har under den gångna mandatperioden lett till många nya beslut som det nu är dags att genomföra. Mats Engström, analytiker med fokus på miljöpolitik och senior rådgivare vid Sieps, sammanfattar vad som talar för och emot ett fortsatt högt tempo i EU:s klimatpolitik. (Maj 2024)

Hur kan EU bli bättre på att stödja ”grönare” leveranskedjor? Ett sätt är att bygga starkare partnerskap med de låg- och medelinkomstländer där fabrikerna, jordbruken och de gröna råvarorna ofta är belägna. Det skriver Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps och expert på miljöpolitik. (2024:5epa)

Att stärka den cirkulära ekonomin och förbättra resurseffektiviteten kan bidra positivt till både miljön och ekonomin. Det kan dock hävdas att EU:s industripolitik än så länge har fokuserat mer på att sänka koldioxidutsläppen på produktionssidan än att klimatanpassa efterfrågesidan och öka graden av återvinning. I detta perspektiv föreslår Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, hur en bättre policymix skulle kunna se ut. (December 2023)

Klimatkriser i EU och dess närområde får direkta konsekvenser för befolkningen men också för unionens stabilitet och säkerhet. Richard Youngs, professor i internationella relationer, beskriver hur klimatfrågan är en viktig komponent i EU:s geopolitik och hur unionens utrikes- och säkerhetspolitik kan få en starkare klimatdimension. (2023:8epa)

USA satsar 4 000 miljarder kronor på grön teknik, energi och produktion de närmaste tio åren. Inom EU fruktar många att detta kommer att locka investeringar och produktion till Nordamerika. Samtidigt har Kina länge satsat på att ta ledningen på samma område. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer i detta perspektiv frågan om EU-kommissionens nyligen föreslagna motåtgärder är samhällsekonomiskt motiverade. (Mars 2023)

EU, USA och andra länder har infört både handelssanktioner och finansiella sanktioner mot Ryssland för att få stopp på anfallskriget mot Ukraina. Sanktionerna beskrivs som exempellösa men är knappast tillräckliga för att få Ryssland att dra sig tillbaka från Ukraina. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som menar att det då skulle krävas att EU stoppar importen av fossil energi från Ryssland. (April 2022)

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

Grossistpriset på el har ökat kraftigt under 2021. Det beror på konjunkturläget i världs­ekonomin, men också på en fyrdubbling av priset på flytande gas och en fördubbling av koldioxidpriset under året. De konjunkturella faktorerna är övergående och priserna på el och gas väntas halveras efter kommande vinter. Det höga elpriset bör inte motverkas genom att göra ändringar i utsläppsrättssystemet, skriver Harry Flam, senior rådgivare på Sieps. Detta skulle minska investeringarna i förnybara energikällor. Om nödvändigt kan hushåll och företag kompenseras på olika sätt som EU-kommissionen har föreslagit. (November 2021)

Inför Sveriges EU-inträde fanns en oro för att kemikaliekontrollen skulle försvagas. Istället höjdes skyddskraven inom EU, bland annat som ett resultat av svensk påverkan. Lärdomar från Sveriges arbete med kemikaliefrågor kan underlätta framgångar på fler politikområden i EU. Det skriver Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps. (2020:9)

EU-kommissionens höjda ambitioner på miljö- och klimatområdet kan stärka EU – men testar också unionens sammanhållning och relationer med omvärlden. Den gröna given kan därför komma att påverka den europeiska integrationsprocessen. Det skriver Mats Engström, analytiker och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad. Författaren Jan Darpö är professor i miljörätt. (2019:9epa)