Tema: EU:s miljö- och klimatpolitik

Grön omställning är en prioriterad fråga för både EU och Sverige. Sieps analyserar olika aspekter av EU:s miljö- och klimatpolitik. (Mars 2022)

Här nedan hittar du Sieps analyser, poddsamtal och seminarier på temat EU:s miljö- och klimatpolitik.

Kriget påverkar den gröna omställningen – men ambitionerna finns kvar

Den gröna omställningen står högt på EU:s agenda. Men nu tvingar Ukrainakriget fram nya prioriteringar. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, analyserar utvecklingen och ser hur vissa områden, som minskad användning av fossila bränslen och energieffektivitet, blir än mer angelägna i krigets skugga. Annat, som reformen av utsläppshandeln och mer miljövänlig livsmedelsproduktion, kan hamna i uppförsbacke. (Mars 2022)

Sieps Podcast: Inför Glasgow - EU som klimatpolitisk aktör

Snart möts världens ledare i Glasgow för att diskutera hur klimatkrisen ska hanteras. Hur ska EU agera för att påverka mötet? I detta avsnitt av Sieps Podcast ger Åsa Romson och Mats Engström, båda med gedigen erfarenhet av klimat- och miljöpolitik, sin syn på de utmaningar som EU står inför.

Sieps · Inför Glasgow – EU som klimatpolitisk aktör – Sieps Podcast 22

 

Klimatet testar EU:s utrikespolitik

EU:s gröna diplomati kommer att sättas på prov under klimatkonventionens möte i Glasgow, som inleds i slutet av oktober. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, beskriver EU:s inre marknad, finansiella styrka och institutionella kapacitet som faktorer som kan verka till unionens fördel i förhandlingarna och därefter. Men EU behöver använda sina verktyg mer samstämmigt och minska gapet mellan rika och fattiga länder. (Oktober 2021)

Webbinarium: Gröna given och utmaningarna i öst

EU höjer sina miljöambitioner med den nya gröna given. Europeiska kommissionen har redan lagt fram flera förslag, bland annat om skärpta klimatåtgärder. Men förutsättningarna ser olika ut i skilda delar av unionen. Hur kan länderna i Central- och Östeuropa bli vinnare i den gröna given, och inte se sig som förlorare i vissa avseenden? Och vad behövs för att hela EU ska dra nytta av höjda miljöambitioner?

 

The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap

Den europeiska gröna given skulle kunna minska det ekonomiska avståndet mellan nya och äldre medlemsstater i EU. Men om implementeringen inte sköts rätt kommer det i stället att vidga gapet mellan öst och väst, menar Julian Popov, forskare vid European Climate Foundation. (2021:17epa)

Poddsamtal: gröna given och pandemin

Gröna given, corona och EU:s återhämtning

Kort efter det att Europeiska kommissionen tillträdde 2019 presenterades den gröna given. Programmet kan ses som det mest ambitiösa som kommissionen har lagt fram på miljöområdet under åtminstone de senaste 15 åren. Hur pandemin kan komma att påverka EU:s gröna satsning diskuterades i ett poddsamtal från den 16 juni 2020.

Med Mats Engström, analytiker med inriktning på miljöfrågor och senior rådgivare vid Sieps, Åsa Westlund, ordförande i riksdagens EU-nämnd och ledamot i Sieps insynsråd samt Göran von Sydow, direktör vid Sieps.

Lyssna här (30 min)

Podd nr 2 (2).jpg

Publikationer om klimat och miljö

Energistadgefördragets nytta för EU: Ekonomiska konsekvenser mot bakgrund av EU:s ambitioner i klimatpolitiken

Energistadgefördraget, ECT, är ett mellanstatligt handels- och investeringsskyddsavtal för energisektorn med drygt 50 medlemmar, däribland de allra flesta EU-länder, EU och länder som tidigare tillhört Sovjet. Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, beskriver avtalets investeringsskydd mot offentliga åtgärder, hur det utnyttjas vid tvister och diskuterar dess ekonomiska effekter för EU. Huvudslutsatsen är att ECT i dess nuvarande form inte tycks vara till gagn för EU, särskilt med tanke på unionens gröna ambitioner. (2021:5)

Höga elpriser kan hota den gröna omställningen

Grossistpriset på el har ökat kraftigt under 2021. Det beror på konjunkturläget i världs­ekonomin, men också på en fyrdubbling av priset på flytande gas och en fördubbling av koldioxidpriset under året. De konjunkturella faktorerna är övergående och priserna på el och gas väntas halveras efter kommande vinter. Det höga elpriset bör inte motverkas genom att göra ändringar i utsläppsrättssystemet, skriver Harry Flam, senior rådgivare på Sieps. Detta skulle minska investeringarna i förnybara energikällor. Om nödvändigt kan hushåll och företag kompenseras på olika sätt som EU-kommissionen har föreslagit. (November 2021)

Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

Sverige, EU-medlemskapet och kontrollen av farliga kemikalier

Inför Sveriges EU-inträde fanns en oro för att kemikaliekontrollen skulle försvagas. Istället höjdes skyddskraven inom EU, bland annat som ett resultat av svensk påverkan. Lärdomar från Sveriges arbete med kemikaliefrågor kan underlätta framgångar på fler politikområden i EU. Det skriver Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps. (2020:9)

Green paths through a pandemic

Den pågående pandemikrisen har skapat osäkerhet för den gröna given – EU-kommissionens ambitiösa plan för framsteg på miljö- och klimatområdet. Vad kan beslutsfattare göra om de vill att given ska ge resultat? Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, identifierar sex handlingsvägar. (2020:8epa)

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (November 2019)

Hur framgångsrik blir den gröna given?

EU-kommissionens höjda ambitioner på miljö- och klimatområdet kan stärka EU – men testar också unionens sammanhållning och relationer med omvärlden. Den gröna given kan därför komma att påverka den europeiska integrationsprocessen. Det skriver Mats Engström, analytiker och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad. Författaren Jan Darpö är professor i miljörätt. (2019:9epa)

Seminarium om gröna given och Agenda 2030

Europeiska gröna given och Agenda 2030: En hållbar framtid för Europa?

Vid ett seminarium den 14 februari 2020 diskuterades EU:s arbete med hållbarhet och dess inverkan på europeiska företag, institutioner och medlemsstater, bland annat när det gäller hållbarhetsredovisning och hållbar finansiering.

Gröngivseminarium.PNG

Med Eva Svedling, statssekreterare åt miljö- och klimatminister Isabella Lövin, Susanne Arvidsson, docent vid Lunds universitet, Eva Lindström, Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten, Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för Europeiska kommissionens representation i Sverige. Längst till vänster: Annika Ström Melin, journalist och författare, som modererade.

Sammanfattning av seminariet (2 s)

 

SiKGröngiv.PNG