Tema: EU:s rättighetsstadga

I december 2020 fyllde EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 20 år. Sieps analyser berör stadgans tillkomst och effekter, bland annat efter att den införlivades med Lissabonfördraget 2009. (December 2020)

Här nedan hittar du Sieps analyser om EU:s rättighetsstadga och ett webbinarium från december 2020. 

EU:s rättighetsstadga 20 år

EU:s rättighetsstadga 20 år: Vad har den åstadkommit?

I december fyller EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 20 år. I denna Europapolitiska analys visar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, vad stadgan hittills har inneburit och diskuterar framtida utvecklingsmöjligheter. (2020:14epa)

EU:s rättighetsstadga 20 år: från Frankfurt (1848) till Lissabon (2009)

EU:s rättighetsstadga proklamerades i Nice i december 2000 som en högtidlig deklaration, men redan från början ville många se den som grundstenen i en konstitution för Europeiska unionen. Det blev den aldrig, men med Lissabonfördraget gavs stadgan juridiskt bindande status. Om stadgans tillkomst berättar Daniel Tarschys, som deltog i förhandlingarna. (2020:13epa)

Webbinarium om EU:s rättighetsstadga 20 år

Webbinarium: EU:s rättighetsstadga 20 år

Det är nu 20 år sedan EU:s rättighetsstadga antogs vid Europiska toppmötet i Nice. Den var inte rättsligt bindande utan ansågs utgöra en politisk förklaring. Först nio år senare, då Lissabonfördraget trädde i kraft, gavs den juridiskt bindande status. Vad ville man åstadkomma med upprättandet av stadgan? Och vad har stadgan egentligen inneburit för rättighetsskyddet, för EU i stort och för medlemsstaterna? Det är ämnet för två nya studier som Sieps har tagit fram och som presenterades vid ett webbinarium den 7 december 2020.

Läs mer om rättighetsstadgans tillkomst

Vidareläsning om stadgans tillkomst

Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, tidigare generalsekreterare i Europarådet, deltog i debatten innan och efter det att rättighetsstadgan proklamerades:

One Set of Rights Is Enough, kolumn i International Herald Tribune, 29.9.1995. Daniel Tarschys var då generalsekreterare i Europarådet och gjorde ett inlägg i debatten om EU överhuvudtaget behövde ett rättighetsinstrument. 

Towards Consensus, inlägg från 7.7.2000 i den skriftliga debatten inom konventet. I den här texten var ambitionen att framställa svenska ståndpunkter som en samlande mittlinje.

Goal Congestion – Multi-purpose Governance in the European Union, kapitel i boken The Chartering of Europe: The European charter of fundamental rights and its constitutional implications från 2003. Kapitlet diskuterar tendensen till målträngsel i politiska beslut i allmänhet och EU-beslut i synnerhet: aktörer har ofta helt olika avsikter med sina ställningstaganden.

IHT 1995 One Set of Rights.jpg

 

 

Lissabonfördraget och EU:s rättighetsstadga

The Lisbon Treaty 10 years on: Success or Failure?

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)

Eleanor Spaventa.JPG

Foto: Patricia Wadensjö

När Lissabonfördraget trädde i kraft år 2009 fick EU:s rättighetsstadga juridiskt bindande status. I en antologi om EU efter tio år med Lissabonfördraget beskriver Eleanor Spaventa, professor i juridik vid Università Bocconi i Italien, både framsteg som gjorts sedan dess och kvarstående problem. En brist enligt henne är att EU-domstolen har prioriterat EU-rättens genomslag framför skyddet av rättigheter. Ett svårare problem är att grundläggande rättigheter försvagas när rättsstaten urholkas i enskilda medlemsstater inom EU.

Antologin presenterades vid ett seminarium den 5 december 2019 (på engelska).

Läs en sammanfattning av seminariet (2 s, på svenska).