Tillväxt har länge stått högt på den europeiska agendan, bland annat genom den så kallade Europa 2020-strategin och mer nyligen tillväxt- och sysselsättningspakten. Initiativen är många, men de leder inte nödvändigtvis till ökad tillväxt.
Cypern övertog det roterande EU-ordförandeskapet under pågående ekonomisk kris. Det har inneburit stora utmaningar, inte minst då Cypern självt har drabbats hårt av krisen och är föremål för åtstramningsåtgärder.
Energifrågan har alltid haft stor betydelse för den europeiska integrationen. Men EU:s gemensamma energipolitik – i synnerhet dess utrikespolitiska dimension – är av relativt sent datum.
Sveriges förmåga att snabbt och effektivt införa EU:s regler i svensk rätt har varierat genom åren. En relativt stor andel av klagomål på och rättsprocesser mot Sverige gäller just förseningar och andra brister i genomförande av EU-regler. Eftersom EU har skärpt sanktionsreglerna för länder som släpar efter kan det bli dyrt.
Fördelningen av asylsökande mellan EU:s medlemsstater är mycket ojämn. Mot den bakgrunden publicerade Europeiska kommissionen i december 2011 ett meddelande om ” ökad solidaritet inom EU på asylområdet”, med den uttalade målsättningen att skapa en ”EU-agenda för bättre ansvarsfördelning och ökat ömsesidigt förtroende”.
Finanskrisen har skadat förtroendet för aktörerna i banksystemet. För att kunna motverka framtida finanskriser måste vi förstå orsakerna bakom bankernas risktagande.
Hur påverkas konsumenternas ställning – nationellt såväl som på EU-nivå – av den europeiska integrationen? Kan deras inflytande som grupp i Europa öka och i vilken utsträckning är i så fall EU:s konsumentpolitik till hjälp? Och, slutligen, vilken betydelse har utvecklingen på det nationella planet för konsumenternas möjlighet att agera på EU-nivån?
Den senaste finanskrisen visade att de lärdomar som drogs av bankkriserna före andra världskriget till stora delar hade gått förlorad. Den här europapolitiska analysen rekommenderar två reformer för att motverka en ny djup finansiell kris.
Storbritannien är en av Europeiska unionens mer motvilliga medlemmar. En inhemsk debatt har nu inletts såväl om vilka kompetenser EU ska ha som om möjligheten att hålla en folkomröstning om medlemskapet.
EU har först de senaste åren antagit lagstiftning på kärnsäkerhetsområdet. Den är dock inte särskilt långtgående och kopierar i huvudsak de internationella konventionerna på området.