Fria dataflöden, EU:s integritetsskydd och nationell säkerhet
EU-rätten erbjuder ett starkt skydd av personuppgifter, senast preciserat i GDPR-förordningen. Mot integritetsskyddet står dock behovet av fria dataflöden på den inre marknaden och medlemsstaternas behov att skydda den nationella säkerheten. Maria Wiberg, jurist med inriktning på inremarknadsrätten, lyfter fram målkonflikter i EU:s regelverk. (2021:4epa)
Den snabba digitala utvecklingen har krävt en anpassning av EU:s inre marknad. För att det inte ska uppstå nya hinder – i synnerhet när det gäller tjänster – har EU strävat efter att underlätta fria dataflöden på den gemensamma marknaden. Startskottet var Lissabonstrategin från 2000, och ett av målen för Ursula von der Leyens kommission är ”ett Europa som är rustat för den digitala tidsåldern”.
Värdet av data har dock ställts mot behovet av lagar som skyddar den personliga integriteten. Det integritetsskydd som har utvecklats i EU-rätten bygger på EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och har bland annat preciserats i den så kallade GDPR-förordningen.
EU-regleringen skapar samtidigt rättsliga dilemman. I denna Europapolitiska analys går juristen Maria Wiberg igenom regelverket och pekar på en konflikt mellan tre mål:
-
att säkerställa fria dataflöden på den inre marknaden och i resten av världen
-
att skydda den personliga integriteten och
-
att tillåta undantag för att bekämpa grova brott och skydda nationell säkerhet.
Genomgången visar att EU:s starka integritetsskydd kan förhindra medlemsstaterna att göra undantag för brottsbekämpning och skydd av nationell säkerhet. Särskilda svårigheter uppstår också gentemot länder utanför EU, en fråga som aktualiseras i och med att Storbritannien har lämnat unionen. Dataflöden måste nämligen begränsas när ett tredjeland inte har samma skydd som EU.
EU:s regelverk tjänar ett syfte men är snårigt och ställer höga krav på såväl företag som medlemsstaterna. Hanteringen av personuppgifter kompliceras dessutom av att de digitala tjänsterna är sammanvävda globalt.
Slutsatsen är att EU behöver verka för en global samsyn kring integritetsskydd. Enligt författaren måste EU också ge medlemsstaterna ett tydligt utrymme för att göra undantag i syfte att bekämpa grov brottslighet och skydda nationell säkerhet.
Maria Wiberg är jurist med inriktning på EU-rätten. Som forskare i juridik vid Sieps har hon skrivit denna och andra analyser som berör den inre marknadens funktion. Från den 1 februari 2021 arbetar hon som jurist vid Polismyndigheten.