Tillbaka till listan

Making EU Representative Democracy Fit for the Future

Författare: Crum Ben, Kreilinger Valentin, Lord Christopher, Puntscher Riekmann Sonja, von Sydow Göran

Demokratin som styrelseform är under press – från populism, expertstyre och konkurrerande styrelseformer. Det gäller både den nationella demokratin och EU:s demokratiska system, som länge har kritiserats för att vara bristfällig. I den här volymen diskuteras hur EU:s representativa demokrati kan förändras, för att den ska kunna överleva och fungera effektivt. Med bidrag från Ben Crum, Valentin Kreilinger, Christopher Lord, Sonja Puntscher Riekmann och Göran von Sydow. (2022:2op)

EU består av representativa demokratier (dess medlemsstater) och är i sig en representativ demokrati, eftersom medborgarna väljer ledamöter till Europaparlamentet och (indirekt) ministrarna i Europeiska unionens råd. Hur detta sammansatta system kan bli effektivare och mer legitimt har varit föremål för omfattande och långvariga debatter.

Idag står institutionella förändringar återigen på EU:s dagordning. Mot den bakgrunden – och med hänsyn till att EU har skakats av flera djupa kriser och att EU-politiken omfattar alltfler områden – erbjuder denna antologi olika sätt att se på demokratins tillstånd och möjliga vägar framåt.

I sin introduktion frågar sig Göran von Sydow och Valentin Kreilinger (red.) vad EU:s representativa demokrati är och varför vi bör uppmärksamma den. De tar upp övergripande frågor, den aktuella debatten och bredare utvecklingslinjer.
Ben Crum urskiljer två sätt att förstå argumentet om EU:s demokratiska underskott. Det ena fokuserar på deltagande och det andra på den offentliga sfären. Utifrån dessa båda perspektiv analyserar han därefter ett antal möjliga reformer.
Sonja Puntscher Riekmann konstaterar att de olika representationsmodellerna inom EU kan skapa konflikter, vilket i sin tur har lett till kritik mot EU-systemet. I sitt bidrag går hon igenom idéer om EU:s demokrati som medborgare har framfört inom ramen för Konferensen om Europas framtid.
Valentin Kreilinger reflekterar över den demokratiska kontrollen av såväl EU:s budget som medlemsstaternas budgetar. I det avseendet innebär EU:s stödpaket efter covid-19-pandemin – Next Generation EU (NGEU) – någonting nytt, eftersom det har gjort budgetprocesserna på nationell nivå respektive EU-nivå mer sammanflätade. Detta kräver en mycket starkare roll för parlamenten än vad som varit fallet hittills, menar Kreilinger.
Christopher Lord ser två hot mot den representativa demokratin: populism och den bristande förmågan att hantera externa effekter mellan stater. De båda hoten underblåser varandra, menar Lord, och EU:s representativa demokrati behöver mota bägge i grind.

Volymen erbjuder inga samlade rekommendationer. Förhoppningen är istället att ge ett bidrag till debatten om demokratins framtid i EU.