Making EU Representative Democracy Fit for the Future

Författare: Crum Ben, Kreilinger Valentin, Lord Christopher, Puntscher Riekmann Sonja, von Sydow Göran

Demokratin som styrelseform är under press – från populism, expertstyre och konkurrerande styrelseformer. Det gäller både den nationella demokratin och EU:s demokratiska system, som länge har kritiserats för att vara bristfällig. I den här volymen diskuteras hur EU:s representativa demokrati kan förändras, för att den ska kunna överleva och fungera effektivt. Med bidrag från Ben Crum, Valentin Kreilinger, Christopher Lord, Sonja Puntscher Riekmann och Göran von Sydow. (2022:2op)

EU består av representativa demokratier (dess medlemsstater) och är i sig en representativ demokrati, eftersom medborgarna väljer ledamöter till Europaparlamentet och (indirekt) ministrarna i Europeiska unionens råd. Hur detta sammansatta system kan bli effektivare och mer legitimt har varit föremål för omfattande och långvariga debatter.

Idag står institutionella förändringar återigen på EU:s dagordning. Mot den bakgrunden – och med hänsyn till att EU har skakats av flera djupa kriser och att EU-politiken omfattar alltfler områden – erbjuder denna antologi olika sätt att se på demokratins tillstånd och möjliga vägar framåt.

  • I sin introduktion frågar sig Göran von Sydow och Valentin Kreilinger (red.) vad EU:s representativa demokrati är och varför vi bör uppmärksamma den. De tar upp övergripande frågor, den aktuella debatten och bredare utvecklingslinjer.

  • Ben Crum urskiljer två sätt att förstå argumentet om EU:s demokratiska underskott. Det ena fokuserar på deltagande och det andra på den offentliga sfären. Utifrån dessa båda perspektiv analyserar han därefter ett antal möjliga reformer.

  • Sonja Puntscher Riekmann konstaterar att de olika representationsmodellerna inom EU kan skapa konflikter, vilket i sin tur har lett till kritik mot EU-systemet. I sitt bidrag går hon igenom idéer om EU:s demokrati som medborgare har framfört inom ramen för Konferensen om Europas framtid.

  • Valentin Kreilinger reflekterar över den demokratiska kontrollen av såväl EU:s budget som medlemsstaternas budgetar. I det avseendet innebär EU:s stödpaket efter covid-19-pandemin – Next Generation EU (NGEU) – någonting nytt, eftersom det har gjort budgetprocesserna på nationell nivå respektive EU-nivå mer sammanflätade. Detta kräver en mycket starkare roll för parlamenten än vad som varit fallet hittills, menar Kreilinger.

  • Christopher Lord ser två hot mot den representativa demokratin: populism och den bristande förmågan att hantera externa effekter mellan stater. De båda hoten underblåser varandra, menar Lord, och EU:s representativa demokrati behöver mota bägge i grind.

Volymen erbjuder inga samlade rekommendationer. Förhoppningen är istället att ge ett bidrag till debatten om demokratins framtid i EU.