The Commission v the Member States:
who wins in court, and why?

Överträdelseärenden i EU-domstolen är inte så enkla för kommissionen att vinna som tidigare forskning antagit. I denna Europapolitiska analys visar Markus Johansson och Olof Larsson, båda forskare vid Göteborgs universitet, att medlemsstaterna opponerar sig mot kommissionen på sätt som tidigare varit okänt, vilket påverkar kommissionens möjligheter att nå framgång.

Kommissionen har en fördragsstadgad skyldighet att följa upp medlemsstaternas åtgärder som ska ge effekt åt den gemensamma lagstiftningen. Om kommissionen anser att ett land inte vidtagit tillräckliga åtgärder kan ett överträdelseärende inledas, som i sista hand kan bli ett mål i EU-domstolen.

Införandet och upprätthållandet av de regler som EU beslutar är centralt för att unionen ska behålla sitt värde för medborgare och företag. Ansvaret för att EU-lagstiftningen efterlevs faller på nationella organ. I Sverige kan detta handla om att regeringen behöver föreslå genomförandelagstiftning för EU-direktiv eller att regering och riksdag behöver undanröja nationell lagstiftning som står i vägen för EU-regler som har direkt effekt. Vidare ska myndigheter, kommuner, regioner samt domstolsväsende säkerställa att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt i myndighetsutövningen. Det finns med andra ord mycket som kan bli fel i medlemsstaternas efterlevnad av EU:s regler.

I forskningen har man ofta använt antalet överträdelseärenden som kommissionen driver mot en medlemsstat som ett mått på hur väl landet lyckas genomföra EU-lagstiftningen. Markus Johansson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och vid Sieps, samt Olof Larsson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att det går att öka kunskapen och förståelsen inom fältet genom att fördjupa sig i dessa ärenden. Frågor de ställer sig i denna Europapolitiska analys är bland andra hur ofta och på vilka grunder medlemsstaterna bestrider kommissionens överträdelseärenden och vilka överträdelseärenden kommissionen vinner respektive förlorar.

Analysen visar att medlemsstaterna oftare invänder mot kommissionen i mål där den påstådda överträdelsen aktualiserar fördragsartiklar samt när generaladvokater har lämnat yttranden. Minst motstånd visar medlemsstaterna i mål som handlar om att de inte har genomfört EU-lagstiftningen i tid. Olika medlemsstater är också föremål för de här olika typerna av ärenden i olika grad. Forskarna drar slutsatsen att kommissionen har svårare att vinna i mål där det finns en högre grad av konflikt. De menar också att dessa mål innehåller mer rättsosäkerhet vilket i sin tur ökar parternas utrymme för argumentation.  

Analysen utmynnar i en uppmaning att inte underskatta den juridiska komplexiteten och osäkerheten i utfallet av dessa ärenden.

Relaterat innehåll

Perspektiv

Böter i EU-domstolen
– i vilket läge kan det bli aktuellt för Sverige?

Medlemsstater som inte följer EU-rätten kan tvingas betala böter om de döms i EU-domstolen. Men hur vanligt är det att domstolen utdömer böter, och hur bestäms beloppen? Markus Johansson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, reder ut förfarandet mot bakgrund av riskerna för bötesdomar mot Sverige.

Markus Johansson Februari 2023