The euro is fragile; that’s OK

När EMU konstruerades för mer än 30 år sedan anade man att mycket kunde gå fel med ett sådant projekt. Flera saker gick också fel, men euron finns ändå kvar. Ett skäl är att den erbjuder en stabil växelkurs för en i hög grad integrerad marknad. Ett annat är att det skulle vara mycket besvärligt för länder som antagit den gemensamma valutan att ge upp euron.

Det skriver Charles Wyplosz (Graduate Institute i Genève), som menar att euron har förutsättningar att bestå trots de fortsatta problemen med EMU.

Problemen har gett upphov till många analyser och lösningsförslag. I analysen går författaren igenom några av dessa förslag och delar in dem i tre kategorier: de som är nödvändiga för eurons långsiktiga överlevnad, de som kan göra nytta men som (ännu) inte är avgörande samt de som inte behövs eller till och med kan vara skadliga.

De förslag som bör prioriteras är enligt Wyplosz följande:

• EU:s institutioner måste ge medlemsstaternas regeringar tydliga och individuella mål, som i sin tur ska fastställas i lagar på nationell nivå.

• Europeiska centralbanken (ECB) måste få mandat att fungera som sista låneinstans för euroländer. I praktiken förhåller det sig så redan i dag, skriver författaren, som menar att eurokrisen inte skulle ha blivit så omfattande om detta hade varit ett erkänt faktum.

• Bankunionen bör också fullbordas så att ECB kan stå som sista låneinstans för finansiella institutioner.

Enligt författaren kommer de här förändringarna inte att förhindra framtida kriser men göra systemet mindre sårbart och bidra till en effektivare valutaunion inom EU.