A new political landscape: Europe after the elections

Författare: Hix Simon, Kreilinger Valentin, von Sydow Göran

Valet till Europaparlamentet 2024 stärkte den politiska högern. Samtidigt pekar den samlade bilden på både splittring och kontinuitet. I denna tidiga utvärdering analyserar statsvetarna Simon Hix (EUI), Göran von Sydow och Valentin Kreilinger (Sieps) valresultatet och diskuterar konsekvenserna för EU:s politiska inriktning. (2024:16epa)

Valet till Europaparlamentet 2024 har lett till en förstärkning av den politiska högern. Högerradikala partier har stärkts, liksom den traditionella högern. Liberalerna och De gröna framstår som de största förlorarna. Trots att Europaparlamentet har blivit mer polariserat och fragmenterat finns det också en kontinuitet: den breda proeuropeiska mitten i partisystemet ser fortsatt ut att utgöra grunden för en majoritet. Det största partiet, EPP, kommer att spela ännu större roll för att skapa majoriteter, och det inre livet i EPP blir därmed en viktig faktor.

I denna Europapolitiska analys gör Simon Hix, professor vid Europeiska universitetsinstitutet, Göran von Sydow och Valentin Kreilinger, båda vid Sieps, en samlad beskrivning av resultatet och diskuterar vilka konsekvenser det kan få.

Bakom de aggregerade resultaten ser de betydande variationer inom Europa. Den övergripande politiska signalen eller budskapet från väljarna är inte lätt att identifiera. Resultaten i de två största medlemsstaterna – Frankrike och Tyskland – framstår som de mest betydelsefulla: regeringspartierna förlorade stort och den radikala högerns uppgång syns tydligast i dessa två länder. 

När det gäller inriktningen av EU:s politik förväntar sig författarna kontinuitet på vissa områden: stöd till Ukraina, förstärkning av EU:s försvarskapacitet och ekonomiska frågor i vidare bemärkelse. Men när det gäller områden som klimat- och miljöpolitik kommer det att bli svårare att hitta majoriteter. Och när det gäller EU:s framtid kan valet leda till en mindre ambitiös institutionell agenda.

Diskussioner om vem som ska leda EU:s centrala institutioner pågår. Eftersom EPP blir den största partigruppen är Ursula von der Leyen huvudfavorit för att leda kommissionen ytterligare en period. Otydliga majoriteter i Europaparlamentet gör dock omröstningen om henne osäker. Med största sannolikhet kommer en bred mittenkoalition att fortsätta att utgöra maktbasen för nästa mandatperiod. Hur hållbar den blir avgörs dock av vilka strategiska och politiska val koalitionens olika politiska grupper gör.