Den svenska förvaltningsmodellen och EU-rättsliga krav på oberoende myndigheter

Svenska myndigheter är fristående från regeringen. I denna Europapolitiska analys undersöker Henrik Wenander om detta förhållande också innebär att de uppfyller de krav på oberoende som EU-rätten ställer.

Alla svenska myndigheter är organisatoriskt fristående från regeringen. Från svensk sida har detta ansetts vara tillräckligt för att uppfylla EU-rättens krav på oberoende. I denna Europapolitiska analys undersöker Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, om så verkligen är fallet.

Författaren gör en genomgång av de olika krav som EU-rätten ställer på de nationella myndigheterna och förklarar begrepp som institutionell och processuell autonomi. Vidare beskriver han på vilket sätt svenska myndigheter är oberoende och undersöker om den svenska förvaltningsmodellen räcker för att uppfylla EU-rättens krav.

Författaren drar slutsatsen att de svenska myndigheternas oberoende ofta är tillräcklig för att uppfylla EU-rättens krav, men inte alltid. I vissa fall måste svenska myndigheter anpassas. I synnerhet innebär GDPR-regelverkets krav på ”fullständigt oberoende” att informationsutbytet mellan regerings- och myndighetsnivån behöver förändras. Vidare kan myndighetschefernas ställning gentemot regeringen behöva stärkas.

Relaterat innehåll

Rapport

Tjugofem år av gemenskap
– statsförvaltningen och Europeiska unionen

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström.

Bengt Jacobsson, Göran Sundström April 2020