Efter flyktingkrisen och lång tids oenighet har Europeiska kommissionen presenterat nya lagförslag om asyl och migration. Ett omdiskuterat förslag är att medlemsstater ska kunna välja mellan att ta emot asylsökande från andra medlemsstater eller att hjälpa till med att skicka tillbaka asylsökande till ursprungsländerna. Förslaget innebär dock att oförenliga värden byggs in i EU-systemet. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps.
Respekten för rättsstatens principer minskar både i stater inom EU och i länder som strävar efter EU-medlemskap. EU bör därför stärka sina insatser och utforma en mer inkluderande, sammanhängande och tydlig strategi. Det skriver Marko Kmezić och Florian Bieber, verksamma vid universitetet i Graz.
Inför Sveriges EU-inträde fanns en oro för att kemikaliekontrollen skulle försvagas. Istället höjdes skyddskraven inom EU, bland annat som ett resultat av svensk påverkan. Lärdomar från Sveriges arbete med kemikaliefrågor kan underlätta framgångar på fler politikområden i EU. Det skriver Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps.
EU:s rättighetsstadga proklamerades i Nice i december 2000 som en högtidlig deklaration, men redan från början ville många se den som grundstenen i en konstitution för Europeiska unionen. Det blev den aldrig, men med Lissabonfördraget gavs stadgan juridiskt bindande status. Om stadgans tillkomst berättar Daniel Tarschys, som deltog i förhandlingarna. (2020:13epa)
I december fyller EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 20 år. I denna Europapolitiska analys visar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, vad stadgan hittills har inneburit och diskuterar framtida utvecklingsmöjligheter.
Europeiska kommissionen har aviserat en ”digital avgift” som ska bidra till avbetalningen av EU:s återhämtningsplan. Utsikterna för detta är dock begränsade, menar Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps.
I coronakrisen har flera medlemsstater vidtagit exceptionella åtgärder med långtgående konsekvenser för andra EU-länder. Effekterna tydliggör behovet av ett mer formellt mandat för EU att fatta beslut i framtida kriser, skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.
I september 2015 antog FN:s medlemsländer de globala målen för hållbar utveckling – Agenda 2030. I den här översikten tecknar Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, en bild av utmaningarna och EU:s möjligheter att främja hållbarhetsmålen.
Den ökade internationella rörligheten har väckt en diskussion om EU:s befogenheter på skatteområdet. Frågan om legitimitet blir därmed central. Enligt nationalekonomen Katarina Nordblom kan viss EU-samordning av skatter idag uppfattas som legitim, men om EU skulle ges beskattningsrätt måste fler villkor uppfyllas.
I november 2017 antogs EU:s så kallade sociala pelare vid ett toppmöte i Göteborg. Initiativet kan leda till vissa förändringar men har i första hand ett symboliskt värde. Det menar Caroline de la Porte, professor i europeisk och jämförande socialpolitik, i en analys av samspelet mellan den sociala pelaren och den nordiska modellen.