En kritisk aspekt av den allt fastare sammanslutning som EU representerar rör frågan om hur uppgifter och utgifter mellan EU och dess medlemsstater skall fördelas. Vad skall egentligen göras på europeisk nivå och vilka åtgärder bör även fortsättningsvis vara nationella och/eller regionala angelägenheter?
Efter att ha genomgått den prövande processen att förhandla ett EU-medlemskap är 2004 års klass nu fullödiga medlemmar av unionen. Medlemskapet innebär att de har lika rättigheter att inte bara ta del av EU:s politik utan också att utforma den.
I rapporten "EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid" behandlas de svenska monopolens framtid i EU. Rapportförfattarna anser att en ny trend kan urskiljas i EG-domstolens rättspraxis där det finns en större förståelse för nationella marknadsregleringar om de är utformade på ett icke-diskriminerande sätt.
De senaste årtiondena har karaktäriserats av en djup regional integration i Europa, liksom framväxandet av nya integrationsavta i andra delar av världen. Denna process har sporrat en omfattande debatt om vilka ekonomiska effekter som kommer av ökad integration, både avseende 'insiders' och 'outsiders'.
Under 2005 reformerades stabilitets- och tillväxtpakten. Reformen följde på överträdelser av de fiskala reglerna av flera EMU-länder och ett sammanbrott av paktens genomförandemekanism.
Traditionellt har de stora staterna föredragit rådet och de små staterna kommissionen som de institutioner genom vilka de mest effektivt kan utöva sin makt. Utvecklingen under senare år får dock vissa bedömare att börja ifrågasätta detta traditionella synsätt. I den här rapporten undersöker forskarna Simone Bunse, Paul Magnette och Kalypso Nicolaïdis små medlemsstaters förhållande till kommissionen.
I rapporten "The Role of the National Courts in the European Union: A Future Perspective" behandlas hur de nationella domstolarna i EU tillämpar EG-rätten. Enligt författaren befinner sig EU just i ett "konstitutionellt momentum". Även om det konstitutionella fördraget inte kommer att träda ikraft kommer det troligen att påverka rollen för de nationella domstolarna i unionen.
Tillväxtfrågor har under senare år haft en framskjuten plats i den europeiska debatten. Efter antagandet av Lissabonstrategin år 2000 har tillväxtfrågor varit ett av de mest prioriterade områdena inom EU.
I utredningen ges en översikt över kommissionens reformagenda såsom den presenterades i kommissionens vitbok om styrelseformer som antogs av kommissionen 2001.
Under efterkrigstiden har den internationella handeln liberaliserats. Denna liberalisering har skett på global nivå, via GATT och WTO, men även på regional nivå. De senaste tio åren har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och utvecklingen verkar fortsätta i denna riktning. EU är här en viktig aktör, med en mängd handelsavtal med olika länder.