Det hävdas ofta att livsmedelsbistånd används som förtäckt exportbidrag till givarlandets jordbruksprodukter, dvs. för att stödja priserna på den egna produktionen, eller i syfte att utveckla kommersiell export av egna livsmedel.
I denna utredning används en ekonometrisk modell för att undersöka migrationsprocesserna från de gamla EU-länderna till Sverige. Utifrån denna modell prognostiseras sedan nettomigrationen (invandringsöverskottet) till Sverige från de tio nya EU-medlemsstaterna, samt från de två kandidatländerna Bulgarien och Rumänien.
Nederländernas ordförandeskap 2004 utvärderas i denna rapport. Rapporten fokuserar på utmaningar på det nationella och det europeiska planet och den holländska regeringens möjligheter att utnyttja ordförandeskapet för att driva en konstruktiv EU-politik på hemmaplan.
Samlingsvolymen "En konstitution för Europa? Reflektioner" innehåller fem studier skrivna av svenska forskare. Dessa har getts fritt utrymme att diskutera EU:s fördrag om upprättande av en konstitution för Europa och fokusera på aspekter de själva bedömer som mest intressanta.
I rapporten "Ratificeringen av EU:s nya fördrag - vad händer om den misslyckas?" analyseras de rättsliga alternativ som står till buds vid en ratificeringskris.
Rapporten ger en översikt över frågor som väcks i samband med Turkiets förhandlingar med EU om medlemskap. Frågor om huruvida Turkiets reformprocess kommer att kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och vilka faktorer som kommer att bli avgörande i förhandlingarna tas upp.
I utredningen beskrivs bakgrunden till, sammansättningen av samt arbetssättet i det då pågående konventet. Fokus ligger på arbetsgruppernas rapporter och förslag.
Syftet med denna rapport var att analysera det då pågående konventets förslag rörande en "bättre fördelning och definition av behörighet i Europeiska unionen" och att undersöka de olika strategier som kan användas för att nå dessa mål.
Det så kallade framtidskonventet fick till uppgift att förbereda en regeringskonferens. Konventet kan ses som ett experiment och som något av en innovation. Det bryter mot tidigare förberedelser, och på ett markant sätt mot den traditionella "konferensdiplomatin".
Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå. Inom EU infördes principen genom Maastrichtfördraget, som trädde ikraft i november 1993.