Oavsett om man ser globala obalanser som en avgörande faktor, en av flera orsaker eller en bisak har finanskrisen åter satt företeelsen på den politiska dagordningen.
I Lissabonfördraget förbinder sig EU att skapa en europeisk "social marknadsekonomi" men den lagstiftning som krävs för att uppnå det målet är alltjämt beroende av kvalificerade majoriteter i Ministerrådet.
Föreställningen att papperslösa står utanför lagen är felaktig. Det är en av de slutsatser som redovisas i en ny Europapolitisk analys, med bidrag från sex forskare vid Lunds universitet.
Cirkulär migration är ett centralt begrepp när det gäller EU:s framtida migrationspolitik, vars huvudtanke är att arbetskraftens rörlighet ska gynna såväl ursprungslandets som mottagarlandets ekonomi.
De senaste månaderna har vi bevittnat en ökad aktivitet i frågan om att skapa den europeiska utrikestjänst - European External Action Service (EEAS) – som skisseras i Lissabonfördraget.
Den ekonomiska krisen har lett till stora budgetunderskott och ökande statsskulder i flertalet EU-länder. De finansiella kostnaderna för statsskulderna ska inte överdrivas, men de kommer att öka ytterligare när räntorna stiger från de nuvarande låga nivåerna.
Utmaningarna för EU:s nuvarande ordförandeland Spanien har varit flera.
Svenskarnas inställning till Europeiska unionen har alltsedan Sveriges medlemskap genomgått en kraftig förskjutning. Den senaste mätningen visar att det för första gången sedan 1995 föreligger ett majoritetsstöd för EU-medlemskapet; 51 procent för jämfört med 23 procent emot och 26 procent utan åsikt.
Debatten om ett socialt Europa har pågått under lång tid men lett till blygsamma resultat. I Lissabonfördraget slås för första gången fast att EU är en social marknadsekonomi.
Är det möjligt att inom ramen för EU:s regler ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling? Kan man till exempel främja jämställdhet, integration av funktionshindrade och goda arbetsvillkor?