Den ekonomiska och finansiella krisen var en av de viktigaste frågorna på bordet under Sveriges ordförandeskap i EU. Resultatet, som föregicks av stundtals svåra förhandlingar, blev ett politiskt beslut om ett nytt ramverk för tillsyn av EU:s finansmarknad.
Enklare regler och lagar är numera en officiell målsättning på såväl europeisk som nationell nivå. EU-kommissionen driver på för att medlemsländerna ska minska de administrativa bördorna - inte minst för företag – och kräver att länderna i förväg utreder konsekvenserna av föreslagna regler och beslut.
De svenska domstolarna ingår numera i en rättsordning som omfattar hela EU och deras praxis. När det gäller att begära förhandsavgörande från EU-domstolen är detta centralt för EU-rättens genomslag i Sverige. Det skriver Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. (2010:2)
Debatten om en reformering av EU:s budget har hittills huvudsakligen handlat om hur unionens pengar används. Men en verklig reformering kräver också en seriös hantering av frågan om budgetens finansiering, hävdar författaren till en ny analys.
Trots att EU har satt upp en rad ambitiösa mål när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser, användning av förnyelsebar energi och effektivare energianvändning, lyckades man inte spela någon avgörande roll under förra årets klimatförhandlingar i Köpenhamn. En orsak var bristande intern samordning, en annan att EU:s budget inte är anpassad till klimatmålen.
Europeiska kommissionen startade nyligen en diskussion om direktstöden i den gemensamma jordbrukspolitiken. Denna diskussion har fortsatt under det svenska ordförandeskapet.
I syfte att förstå hur det svenska ordförandeskapet uppfattats runt om i EU har Sieps bjudit in ett antal europeiska experter att skriva varsin analys om hur ordförandeskapet har lyckats i förhållande till förväntningar och ambitioner. Texterna täcker utvecklingen fram till och med november månad.
Den grundläggande tanken bakom cirkulär migration är att arbetare ska uppmuntras att flytta flera gånger mellan sändar- och mottagarländer för att på så vis effektivisera både ursprungslandets och mottagarlandets ekonomier.
Det östliga partnerskapet lanserades i maj 2009 som ett förstärkt samarbete mellan EU och sex länder i Östeuropa och södra Kaukasus. Det övergripande syftet med partnerskapet är att säkerställa stabilitet och välstånd i en region som kännetecknas av låg grad av ekonomiska och demokratiska reformer samt etnisk spänning och väpnade konflikter.