Debatten om ett socialt Europa har pågått under lång tid men lett till blygsamma resultat. I Lissabonfördraget slås för första gången fast att EU är en social marknadsekonomi.
Trots att EU har satt upp en rad ambitiösa mål när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser, användning av förnyelsebar energi och effektivare energianvändning, lyckades man inte spela någon avgörande roll under förra årets klimatförhandlingar i Köpenhamn. En orsak var bristande intern samordning, en annan att EU:s budget inte är anpassad till klimatmålen.
Den ekonomiska krisen har lett till stora budgetunderskott och ökande statsskulder i flertalet EU-länder. De finansiella kostnaderna för statsskulderna ska inte överdrivas, men de kommer att öka ytterligare när räntorna stiger från de nuvarande låga nivåerna.
Den ekonomiska och finansiella krisen var en av de viktigaste frågorna på bordet under Sveriges ordförandeskap i EU. Resultatet, som föregicks av stundtals svåra förhandlingar, blev ett politiskt beslut om ett nytt ramverk för tillsyn av EU:s finansmarknad.
Frågan om låglönekonkurrens med utstationerad arbetskraft ska tillåtas inom EU eller om denna arbetskraft ska betalas samma löner som i värdlandet har de senaste åren varit flitigt omdebatterad i många EU-länder. I Sverige symboliseras denna debatt av Vaxholmskonflikten.
Den nya amerikanska administrationen har ärvt ett antal stora och svårlösta utmaningar från president Bush: pågående krig i Irak och Afghanistan, ett återuppvaknat aggressivt Ryssland och risken för ett kärnvapenbeväpnat Iran samt en ekonomisk kris som i grunden har ändrat förutsättningarna för internationella aktioner.
Democracy Promotion in a Transatlantic Perspective: Reflections from an expert working group. Denna analys belyser debatten kring demokratibefrämjande åtgärder i Europa och i USA och analyserar aktörernas styrkor och svagheter i internationell politik ur ett demokratiperspektiv.
Det råder stor enighet om att EU:s budget är omodern och att den behöver reformeras. Budgetens funktion som ekonomiskt styrmedel skiljer sig på avgörande sätt från hur statsbudgeten normalt fungerar i nationalstater, skriver författaren Iain Begg.
Efter hand som EU: s migrations- och asylpolitik har utvecklats har dess yttre dimension och följderna av denna blivit allt mer avgörande för tredje land. Vidare har den ”externa” dimensionen av EU:s åtgärder på migrations- och asylområdet lett till otydligheter i gränsdragningen mellan inrikes- och utrikespolitik.
Stockholmsprogrammet – ett ambitiöst program för frihet, säkerhet och rättvisa? En ny femårsplan för arbetet inom området för frihet, säkerhet och rättvisa förväntas tas fram under det svenska ordförandeskapet.